Ännu en helg överstökad och ytterligare en ny vecka. Måndag. Igen. Var det inte nyss måndag? Veckorna bara rusar fram.

Upp före sex och göra te åt maken, ta fram frukost- och lunchlåda. Han äter inte frukost hemma utan på tåget (då kan han vila 10-15 min extra på morgonen INNAN han går upp  ). Tillbaka till bingen för att gå upp knappt 30 min senare. Fixa frukost till mig och dotra. Väcka dotra - inte alltför enkelt allt som oftast. I morse klädde hon sig utan att jag behövde tjata. Det händer att hon somnar på soffan framför TVn.

Jag undrar VARFÖR dotra ska packa och kontrollera skolväskan precis i det ögonblick vi ska mot skolan. Då har hon redan tittat i väskan för att se om det, det och det finns i sina respektive fack. Jag tyckte hon kunde ha tittat i väskan igår kväll eller tidigare i morse. Det hade hon gjort, sade hon. Men varför denna övernitiska koll? Vem skulle plocka ur grejorna ur väskan?

Dricka upp   för att göra lite nytta? Morgonpromenaden blev inte av utan den måste jag skjuta på. Ska möblera om växter i fönstren. Kruxet är att vi har inga växter att byta med! Inga växter som älskar direkt solljus. Fredskallorna som stod där höll på att brännas ihjäl trots regelbunden vattning. Skulle behöva göra iordning balkongen men vi har inga växter till blomlådorna. Ett riktigt I-landsproblem, det inser jag....

Trots soligt väder har vi tillbringat dagen med att städa skafferiet och tvätta. Det är sådant som måste göras. Några pauser framför TV-spelet har det i ärlighetens namn också blivit. Ja, men det ÄR ju söndag - vilodagen (?)! Maken måste ju ha rena skjortor i veckan och dottern ska ha rena, fräscha kläder. Jag går i hemmafru-uniform; kortbrallor och T-shirt  ! Ja, jag har rena kläder jag också. 

Snart dags att kolla till köttfärssåsen som puttrar på spisen för att mumma till sig innan jag häller i de krossade tomaterna. Börjar känna hungern komma smygande i maggropen. Imorgon är en ny vecka: dvs soppa för mig och maken. Har tyvärr gått upp i vikt sedan förra vägningen för två veckor sedan   och DET gillar jag inte! Jag har satt upp ett delmål: på Midsommaraftonen ska minst 10 kg till väck. 

Nu är det dags att fortsätta med matlagningen!

  Så har dottern kompismys/filmkväll för andra lördagen i rad. De sitter och tittar på Trassel medan maken och jag förbereder middagen - hasselbackspotatis, hemmagjord sås och makens goda vitlökssmör och grillmarinerade karréskivor. Jag ska äta paprikabiff.

Har förberett såsen så mycket som det går, nu ska rödlöken och äppelskivorna bli mjuka så jag kan mixa dem. 

Paprikabiff kanske inte låter så gott men jag tycker det är riktigt smarrigt. Borde vara piece of cake att göra själv: paprika och ost samt en portion fantasi och kryddor. Halvfabrikat är egentligen ingenting för oss, vi vill ha allt lagat från scratch. Ja, så mycket som det bara går i alla fall.

Nåväl, nu ska jag ta en vända ut i köket och kolla läget med såsbasen!   Så vi kan äta middag inte alltför sent ikväll!

Idag lyser   ! I alla fall just nu. Jag väntar spänt och ivrigt på mail. Kontraktet/offerten jag fick härom kvällen var inte någonting att spinna vidare på. Jag springer, nåja går fort    mellan arbetsredskapet och matlagningsplatsen, dator och spis alltså. Fläskfilén står och puttrar. Förhoppningsvis tilltalar det dotterns och makens smaklökar. Jag äter ju inte kött från tamboskap.

Inget mail ännu... strax dags att ösa köttet i pannan. Kanske skulle göra en fyrtår? 

Ja, lite   vore nog inte så dumt!

Började dagen med att mysa och slappa. Dotra gick iväg till en kompis och vi handlade bland allt folk på Maxi. Jag har vikt tvätt - stryka är ingen idé eftersom det rafsas i lådorna bland kläder - och nu är den tredje maskinen klar. Vi håller på att förbereda middagen, fiskgratin. Torskryggfilé, potatismos och sås med purjolök. Lite vardag på en helgdag   . Maken och jag har hunnit med en promenad på 2,4 km, det var kvalmigt och fuktigt. Jo, det är visst risk för åska - usch.  Det är ju nackdelen med den här tiden på året, åskväder. Jag har varit med om åskväder en vinternatt, när min äldsta moster fyllde 50. Alltså drygt 40 år sedan. Det finns de som påstår att jag inte kan minnas det eftersom jag var så liten men jag minns det klart och tydligt som om det hänt igår. Jag, mamma och pappa samt vår hund sov i vårt dåvarande sommarhus. Det var en mörk decembernatt. Samtidigt som blixten korsade den kolsvarta himlen hoppade vår "lilla" Grand Danois över till pappas säng som brakade ihop. Då var jag knappt tre år. Jag har svaga minnen från Täby, jag var drygt ett och ett halvt år när vi flyttade därifrån. Och det kan jag inte heller minnas! Men det gör jag ju! De här minnena omsyras av en känsla som jag inte kan sätta ord på; de känns annorlunda mot något som berättas. Låter flummigt, eller hur? 

Nähä, sätta fart så vi får någon middag   .

  Så har det kommit till slut! Ja, det damp ned igår - inte som ett brev på posten men nästan! Nu gäller det att läsa fram- och baklänges, kors och tvärs innan jag kan ge besked samt diskutera med kära maken. Vad jag talar om? Kontraktet/offerten från bokförlaget. Det gäller att inte stånga sig blind och ta första bästa erbjudande, JAG vill ju tjäna lite på dealen. 

Men nu har jag fått det i min inbox - ett steg i rätt riktning!

Dags för lite kaffe i halvlek. Nu står 19 frallor på jäsning. Hoppas de får plats i frysen... stuvade om förut men man vet aldrig   . Hade vi mer plats skulle vi fixa en frys till och då kunde jag ju baka tills det sprutar deg ur både ögon och öron   !

Grova bullar är lättbakade och goda samt mättande då de innehåller havregryn och vetekross (tror jag nämnde havrekross förut men det var fel). Jag misstänker starkt att det bara är maken och jag som äter dem. 

Jag är uppväxt på hembakat bröd, min mamma var hemmafru. Hon och min moster drömde om att starta ett hembageri men de vågade inte ta steget. Det är fult att vara framgångsrik i Sverige men ännu värre är det att misslyckas! Ja, JANTE har nog förstört många människors drömmar med sitt evinnerliga tjat om att du ska inte tro att du är något! Men vi ÄR ju något, vi finns till av en anledning och då är vi NÅGON, inte NÅGOT. Nu är   -pausen snart över och det börjar dra ihop sig till att baka av de grova frallorna!

Efter en kort vecka stundar en lång helg. Hoppas vädrets makter bistår med vackert väder så vi kan gå ut i skog och mark. Det är ju dansuppvisning och filmkväll nr 2 i helgen också.

Idag ska jag baka grova bullar! Måste stuva om i vår lilla frys så de får plats, även om jag bakar på 0,5 liter vätska så är det inte säkert de får plats. Maken har lunchlådor i frysen och dotra har middagar, det finns även mat till husvagnssemestern och annat smått och gott. Inga bullar eller kakor, jo ett par muffins som dotra och jag bakade till klassens fredagsfika. Enda gången på året - i stort sett - vi äter kaffebröd är under julen. Om jag tar en kaka eller liknande till kaffet chockar jag min omgivning   .

Nåväl, det ska bli skönt med familjärt umgänge under Kristi Himmelfärdshelgen. Ikväll ska vi äta något gott, snabbt & enkelt: Tortellini i tomatsås. Makens förslag och dotra sade: Ja men då ska mamma göra den  ! Nu har jag inte ens påtåren som ursäkt att fortsätta slappa; den är urdrucken och det är bara att sätta fart så det kan få bli LÅNGHELG någon gång! Njut av   medan den är framme!