Det känns lite ovant att sitta vid en stationär dator efter ungefär ett halvår med iphone som enda instrument till internet  . Fast å andra sidan har vi ju haft en hel del att pyssla med i samband med flytten; packa upp kartonger och nu arbetar vi mycket ute i trädgården. Vi håller på att göra en uteplats med rosenbågar och syrénberså, en fågeldamm har vi också gjort - bara lite småfix kvar och så ska vi göra en större damm med vattenfall. Hönshus ska vi också bygga. Katt har vi skaffat oss också, en vacker liten katthona som fyllde två år förra veckan. En riktig liten busunge   som vi älskar så hjärtat nästan brister. Fyra-fem möss har hon skrämt fram inne sedan hon fyttade till oss i november. Skogsmöss, inte vanliga husmöss som tur är. De är söta men äckliga inomhus. En lyckades hon döda men de andra släppte vi ut. Den senaste dog dock av en fågel när den väl kom ut.

Vi firade jul i vårt hus, det var dessvärre ingen snö men mysigt att fira jul på landet. Katten tyckte det var spännande med alla kulor och annat pynt som hängde i granen.

Ja, nu är jag tillbaka i etern efter flera månaders uppehåll!

 Igår åkte vi till Frösunda kyrka för min morbror Åkes begravning med avskedsmiddag på Lindholmen. Det var en fin stund i kyrkan men väldigt känslomässigt jobbig. Han betydde väldigt mycket för mig och jag älskade honom väldigt mycket men tyvärr hann jag aldrig säga det medan han befann sig i jordelivet. Det var han som gav mig modet att våga vara den jag är! Han eskorterade mig till altarringen på bröllopet. Åke var Åke; generös, full av humor och snäll.

Hela akten i kyrkan var enligt hans vilja och instruktioner precis som avskedsmiddagen. Jag hade inte blivit förvånad om jag hade hört honom hälsa oss välkomna och skåla med de klassiska orden: "Nu klipper vi kalven!"

Han fattas mig - han fattas OSS! Vila i Frid,   morbror Åke.

    I tisdags gjorde vi klart husaffären och nu är det vårt, på riktigt; officiellt! En härligt skön känsla sprider sig genom själ och hjärta! Vi vill bosätta oss där NU! Men det fungerar inte riktigt så än på någon vecka. 

I lördags flyttade vi en hel del möbler med min ena systers och svågers hjälp. Vi har möblerat i köket med bord och stolar, vitrinskåp och ett annat skåp samt fått upp några väggprydnader, tavlor har börjat hitta sina platser på väggarna i trappen och vardagsrummet.

Operation uppack av banankartonger påbörjades i söndags med min andra systers hjälp.   maken och jag har varit ute i tisdags och en liten stund igår för att fixa med en del saker. Han har varit ledig dessa dagar. 

Jag hoppas vi kan övertala   maken om att provsova i huset någon gång i helgen  ....

  Fryser... Kanske ska ta ett..? Nja.. Jo, nej... Kanske. Det vore skönt att lägga sig i ett varmt bad. Men... Njae.... Det är väl bäst att passa på; snart är det enbart dusch som gäller. 

Jo, jag lägger mig i ett bad; varmt o skönt  ... o så kan jag fundera lite över ditt & datt  !

  Nu är det verkligen nedräkning! Så här dags om en vecka är det inte mer än en dryg timme kvar tills huset äntligen är vårt!

Ingen av mina familjemedlemmar,   maken och   dottern samt jag själv, är några lägenhetsmänniskor eller genuina stadsbor.

Sista lägenheten i Mjölby hade vi en liten uteplats och den lilla rutan gjorde ganska mycket; vi kunde grilla och sitta ute under våren, sommaren och en bit in på hösten. Sedan flyttade vi hit... en varm och kvalmig lägenhet med en pytteliten balkong. 

Snart blir det hus med en relativt stor trädgård. Skogen ligger alldeles intill husknuten, hahaha tomtgränsen i alla fall  !

Äntligen countdown!

  Flytten närmar sig med stormsteg! Det ska bli underbart skönt att komma ifrån staden. Vi längtar alla tre tills vi är inflyttade i huset. Nästa tisdag är det officiellt vårt hus  ! Nu längtar jag riktigt till nästa vecka. Jag önskar att dagen kunde gå lite fortare...

En dryg vecka kvar... Ja dryg kan ju tolkas hur som helst  . 

Jag förstår inte varför människan ska vara så grym. Dödar elefanterna för betarnas skull. Även noshörningarna faller offer för människans grymhet. Den som köper elfenben har blod på sina händer! Stackars elefantkalvarna som ser när deras mödrar och andra familjemedlemmar brutalt mördas. Priset på elfenben är högre än guldet. 

Det här vansinnet måste upphöra annars dör de ut! Elfenbenshandeln måste stoppas. Jag kommer i alla fall vara noga med att kontrollera tillverkningslandet på produkter jag köper. Ja, ja, jag kan höra skeptikerna viska: det hjälper inte om EN person bojkottar Kina. Men om JAG väljer att bojkotta kinesiska produkter och dessutom sprider mitt budskap har jag ju gjort NÅGONTING istället för att sitta passiv. Kanske fler tänker till? Jag delar WWFs uppdateringar och bilder/videoklipp från Save the elephants, DSWT osv på Facebook. En kan inte göra allt men alla kan göra någonting. 

Jag hoppas länken fungerar, videoklippet är rörande och jag kan erkänna att ett par tårar fuktade mina kinder.

http://vimeo.com/76119923

Idag är det många som firar Kanelbullens dag men jag väljer att uppmärksamma Djurens dag istället.

På grund av främst asiaternas törst efter elfenben har tjuvskyttet ökat i Afrika. Jag läste någonstans att 62 % av elefantpopulationen har skjutits under 2000-talet. Noshörningarna kommer att vara utrotade snart om ingenting görs. Runt om i världen, tyvärr inte i Sverige, anordnas March for Elephants för att uppmärksamma den meningslösa slakten på elefanter.

De hänsynslösa tjuvskyttarna mördar både kor och tjurar, många kalvar blir därför moderlösa. Tjuvskyttarna använder både vapen, snaror och förgiftar t o m vattenhål! Jag tycker inte att vi kan blunda och rycka på axlarna åt det längre. 

Sedan några månader tillbaka har jag en fosterelefant via David Sheldrick Wildlife Trust. I Nairobi har just denna organisation ett barnhem för föräldrarlösa elefantkalvar.

Ta gärna en kanelbulle men ägna en tanke åt framför allt elefanter och noshörningar som kommer att försvinna från Moder Jord om inte den här hänsyns- och meningslösa slakten (massmord i mina ögon) stoppas!