Idag ska jag plocka några blommor och lägga på minnesplatsen. Han var älskad av oss alla och älskade oss. Fin på alla sätt.
Idag är det 14 år sedan han föddes.
Midas, mina föräldrars sista hund. En blandras, 25 % schäfer, 25 % labrador och 50 % bordercollie. Så otroligt fin och rar.
Varje gång vi kom blev han så galet lycklig att han inte riktigt visste hur han skulle bete sig. Jag vet inte hur eller när han började med sin svansdans. Men då förstod han att vi tyckte han var rolig.
Han ville vara med överallt där flocken befann sig. Gärna där dottern var; tittade hon på TV så låg han bredvid med huvudet i hennes knä. Han låg hos oss när vi sov över, åtminstone en stund. Midas hittade alltid något ställe där han kunde stå och pussa oss mitt i natten.
Ja, Midas var speciell.

Ja så kom äntligen de välsignade fuktiga dropparna från ovan; regnet. Faktiskt skönt med svalare väder. Ja jag tycker värmen var lite överdrivet het! Och ja jag tycker det är skönt idag med regn! Fast det får jag väl inte tycka? I Sverige dumförklaras man om åsikterna om vädret inte delas av den stora, grå massan.
Växterna behövde det här liksom de, oss inkluderade, med eget vatten. De blivande bären i skogen skulle ha torkat bort utan detta andrum från solen.
Det är visst åska på väg in... Ja det var väl inget annat att vänta efter denna värme och detta svala regnväder.

I förmiddags skördade jag de allra första, egna jordgubbarna! Alldeles härligt solmogna och vackert röda. Dottern fick dem; jordgubbarna är ju hennes.
Strax före kvällsmaten hittade jag ett par till. De var ännu godare än de hon åt vid frukost.
Hittade även några förskrämda mogna smultron. De frös jag in.
Det är så härligt att ta reda på egenodlat - vare sig det är bär, frukt eller grönsaker och rotfrukter.
Gott och garanterat fritt från gifter och annat trams!

Dotra och jag tog en kvällspromenad med Midna igår. Vi gick för att möta maken, som kom hem från Köpenhamn.
En vacker kvällshimmel förskönades med en strålande gyllene cirkel. Midna tyckte det var skönt att röra på sig; hon ligger mest och vilar inne om dagarna. Det är för varmt att promenera längre sträckor. Kvällarna är relativt svala och vi har vatten med oss till henne.
Hon blev jätteglad när hon hörde bilen och ännu gladare när hon hoppade in.

Vissa dagar är förvirrande; särskilt när de börjar annat än jättebra. Vovven hade kräkts galla i morse. Hon skämdes, stackarn. När jag tog fram kopplet lommade hon in i köket; hon ville inte gå ut. Lock och pock blandat med en dos bestämdhet så kom hon. Varmt, fuktigt och kvavt; inte så konstigt att hon är moloken. Nåja hon gjorde det hon skulle. Eftersom hon kräkts fick hon vänta med frullen. Å så ledsen hon såg ut då hon förstod att det inte skulle bli någon mat! Det riktigt skar i hjärtat att se den sorgsna besvikelsen i hennes ögon.
Efter en stund gick vi upp och väckte dottern samt släppte ut katten från dotterns rum. Sedan fick båda mina små <3 frukost. Det är ju onsdag vilket innebär p-piller till kissen och rå äggula till vovven!

En strålande sol från en klarblå, molnfri himmel. Den något fuktiga värmen slog emot mig på första rastningen. Bin, humlor och getingar surrade i kapp i våra japanska olvon. Jag tror de vildvuxna buskarna är japansk olvon. Ser ut så. Nåja de är ett minne blott snart. De är som sagt vildvuxna och dessutom står de för nära huset. Maken får meja ner dem med motorsågen någon dag. De växer i varandra och i de andra buskarna. De ska också väck! Rhododendron som trängs där får stå kvar. På våren växer det scillor där under grenarna och även gullviva och vårlök som jag planterat.
Nä nu är det nog tid för att väcka make och dotter; frulledax! Fylla på energidepåerna så vi har kraft till dagens trädgårdsarbete!
God förmiddag!

Fredag! Helgen stundar. Fast det blir inte att ligga på latsidan; trädgårdsjobb. Rensa land (suck) igen. Fortsätta klippa/rensa den blivande bersån, kolla rosorna vid bågarna, binda upp kaprifolen, gräva upp syrensticklingar och plantera dem, förhoppningsvis flytta på den andra pionen. Maken ska väl gå med röjsågen, antar jag. Vi ska nog äntligen ta bort snöbärshäcken. Om vi hinner allt beror ju på väder och vind. Vi måste klippa klor och frisera tassarna på vovven. Kattens klor behöver också klippas.
Å så har vi hämtat Pärlan på verkstaden under förmiddagen! Äntligen kan jag köra en riktig bil ;-)!
Nu väntar vi på att maken ska jobba färdigt; han jobbar hemifrån idag.
Nä nu är det dags att jaga bort latmasken och sätta på en maskin tvätt. Har ju ren tvätt att ta hand om också...

... ett liv! Eller något liknande, sade farbror Melker.
Dotra och jag ska städa köket. Det började bra med handdisken. Men nu efter handling och en sen lunch har luften liksom gått ur. Ungefär som pyspunka; det försvinner lite i taget.
Jag hade ju tänkt göra arraksrullar också. Jo tjena! Jag köpte marsipan och arraksarom. Men köpte jag smör? Nä just det! Bra Börje! Vad duktigt! Jag kliar mig uppmuntrande under hakan.
Två maskiner tvätt har jag hängt upp. Inne. Törs inte hänga ut något; det är snart juli och fortfarande aprilväder!
Ikväll kommer min älskade make hem från Köpenhamn! Vovven viftade glatt på svansen och log med hela ansiktet då jag berättade att pappa kommer hem. Fånigt, jag vet men det struntar jag i! Fyrfotingarna är lika älskade som om de vore våra riktiga barn.
Pilla navel eller göra nytta? I-landsproblem i den högre skolan....