Nu har skogen avverkats ordentligt; fri sikt ett par hundra meter bakom huset. Nu håller de på att avverka framför huset på andra sidan vägen. Höst- och vintervindarna lär kännas ännu mer då de får fart över de öppna ytorna.
Men täckningen har blivit bättre; jag har mottagning i nästan hela huset nu. Det är positivt. Och det blir ljusare på tomten.
Det är nästan en helt ny miljö med nya vyer efter alla träd som fällts. Doften av gran slår emot när vi kommer ut på trappen; en underbar och aromatisk bouqet av trä och kåda.
Det känns som om skogsmaskinen körs dygnet runt. Strålkastarna har lyst rätt in i köket, sen kväll som tidig morgon.

Det har varit en fantastiskt vacker höstdag med strålande sol. Luften är så härligt frisk och klar. Lite småkyligt men vi är ju inne i oktober.
Jag tog en kvällspromenad med Midna; vi mötte maken. 4,2 km blev det.
Solnedgången i grannsocken var fantastiskt vacker.

Det var den helgen, det... Först var det fredag och nu måndag.
Vad har vi gjort? Ingenting eftersom kära maken är förkyld. Dottern dragtränade Midna med cykel. Uppfödaren kom med Midnas mamma och cykel. Hundarna drog säkert ett par kilometer. När Midna fattade galoppen gick det undan. Det syntes hur kul hon tyckte det var! Sedan var hon trött!

Det var måndag nyss och hux flux är det fredag!
Vi gick faktiskt och lade oss tidigt igår. Men sjutton känner man sig utvilad för det! För ojämn sömn kanske?
Nåväl, skönt med helg!
Trädgårdsarbete! Vi har ett antal blomlökar som måste i jorden. MEN då krävs en ritning! Ja vi har några projekt som ska fixas i framtiden: bygga ut förstukvisten, anlägga grusgång med en rundel framför ingången till förstukvisten. Och jag vet HUR det ska se ut :-)! Den röda pionen är på plats. Antingen kommer den stå i mitten eller uppe vid kanten. Rita och mäta, markera och gräva ur. Och fortsätta med buskröjet förstås! Fast jag vet ju inte om kära maken är helt med på noterna ;-)!
Helgen lär ju springa förbi - som vanligt...

Nu avverkas skogen bakom huset. Avverkas? Nej, mer skövling tycker jag. Det är knappt jag känner igen mig när jag tittar ut genom ena köksfönstret; senast i morse stod träden, främst gran, och sträckte sina toppar mot skyn. Nu ligger det kala stammar på hög.
Ja, skogen behövde gallras. Men den här remsan som kalhuggits ser för marig ut!
Om täckningen blir bättre kan skövlingen förlåtas en del.
Blåsten kommer ju att könnas betydligt mer nu.

Maken har gått loss på buskaget med både röjsåg och motorsåg. Två stor- och vildvuxna buskar har nästan jämnats med marken. Jag har släpat bort de flesta grenarna.
Athena och Eros har varit ute en stund. En i sele och den andra sprang fritt. Athena hade ovanligt mycket spring i benen; hon brukar mest stå och beta. Lillpojken sprang och märkte revir samt lurpassade i ginsten. Han får inte gå ut hur som helst innan han är chippad och försäkrad. Utomhusvistelse under uppsikt ;-)! Dessutom vet vi ju inte helt säkert om han är kastrerad, steriliserad eller inte. Det finns så många hemlösa katter; ingen av våra missar ska öka det antalet.
Dottern och hennes kompis spelar TV-spel. De har spelat datorspel förutom stunden då de var ute med katterna.
Vi ska köra dotras kompis till bussen sedan är det nog dags att börja med maten: panerad torsk, kokt potatis, brysselkål, sockerärtor, räkor och hemgjord kall sås. Till det ett gott vitt vin. Maken och dottern ska ha svamp till. Jag plockade något hekto ganska stora kantareller i torsdags.
Ja det var ju inga problem med att få den här dagen att gå.
Ett par timmars jobb i trädgården och eftermiddagen börjar övergå i tidig kväll.

JAAAA! Äntligen! ÄNTLIGEN!
Nu åker buskaget åt fadderullan! Den enda busken som blir kvar är rhododendron. I alla fall tills vidare.
Maken har gått loss med röjsågen och jag släpar grenar till trädgårdsavfallet.
Det blir ett antal steg...

Nyss var det måndag och nu onsdag; lillördag eller piglördag. Dagarna går fort. Nu är det drygt fyra veckor kvar till höstlovet.
Ja, onsdag! Midna och Eros har varit gulliga mot varandra. Inte riktigt hela tiden. Athena har blivit trackad då hon varit nere. Av Midna alltså.
Vad vore livet utan djur? Jag kan inte tänka mig ett liv utan dessa underbara varelser! Jag har fått frågan om jag inte känner mig låst. Nej det gör jag inte. Jag skulle känna mig vilsen utan kissarna och vovven. Djur har aldrig sårat mig vilket en och annan homo sapiens sapiens har gjort.
Självklart är jag lycklig och tacksam för min kära make och dotter. Den fyrbenta delen gör min familj och mitt liv komplett.
Filosofi mitt i veckan...