Det är ett starkt lysande, gult sken! Och det kommer ovanifrån. Märkligt fenomen; har knappt sett något liknande i sommar. Skenets källa är formad som en gulfärgad cirkel. Den värmer också! Vad kan det vara? Jag tvinnar mitt hår i ren frustration; VAD är detta strålande, varma ljussken? Det har ju varit så grått och regnigt den senaste tiden. Nu blir jag ju bländad!
Jamen! Så tokig jag är! Det är ju SOLEN som äntligen krupit ur sin håla! Bäst att njuta :-D!

Idag bestämde jag mig för att göra saft och sylt efter att ha vägt bären. Två turkisk yoghurthinkar á 500 g resulterade i 550 g smultron. Lite saft respektive sylt blev det. Hoppas det blir gott. Midna tyckte om det ;-)!

I fredags var det dags! Vår kryssning till Mariehamn. Bara maken och jag. Det var fyra år sedan vi gjorde något på tu man hand. Just den här resan har vi planerat sedan början av sommaren och pusslandet med passning av dotter, katt och hund likaså.
I fredags åkte vi med Cinderella till Mariehamn.
En halvflaska champagne stod och väntade på oss i hytten. Den hade vi beställt extra. Vi smuttade medan vi fräschade upp oss och bytte om till maten.
Varje gång vi har kryssat har jag blivit nästan euforisk över den vackra skärgården. Det är något av den svenska idyllen med små faluröda stugor på små öar. Tvättmedelsreklam á la 1990-tal.
Vi satt i puben och lyssnade på trubaduren, gick vidare till en restaurant och lyssnade på en fransk pianist. På franska bad jag honom spela Sous le ciel de Paris. Han blev förvånad när han hörde mig prata svenska; han trodde jag var fransyska. Jag såg ut som en fransyska, tyckte han och jag pratade franska dessutom. Ja ja, där ser man! Vi ramlade in i hytten vid 2.30/3.00 -finsk tid, vilket innebär en timme efter vår tidszon. Alarmet gick 7.30 Jag vaknade i samma position som jag somnat i, fast utan täcke. Täcket hade maken lagt beslag på.
I Mariehamn strålade solen och den följde med oss över havet, in i skärgården och ända hem!
Midna blev så glad när vi kom. Hon klättrade på oss och överöste oss med pussar.
Ögonlocken var ganska tunga igår kväll. Kostar att ligga på topp ;-)!
Men vi hade roligt och trevligt. Tack älskade make för ett trevligt och intensivt dygn!

Tidigare idag fick vi ett oangenämt besök; jag hörde hönsen kackla förskräckt och tupparna skrek. En ljusbrun rovfågel flaxade upp i ett träd nära tomtgränsen. Jag sprang ut med dottern hack i häl. Vi hittade tre tuppar ligga i buskaget utanför hönsgården, helt förskräckta. Den fjärde kom sedan. Efter att ha räknat dem saknades det en höna. Ja det är sånt som händer men ack så tråkigt. Vi insåg ju längre dagen gick att vi förlorat en höna. Det ligger massor med fjädrar i skogen nedanför tomten. Stackars lilla höna, ditt liv blev kort!
Men vem säger att mirakel inte kan ske? Vem dök upp tidigare ikväll? Jo den saknade hönan! Hon hade överlevt! Lite tilltufsad men vid liv!
Välkommen hem, Hönapöna!

Strax efter lunch kom vi hem efter en minisemester i form av camping. Vi krokade på husvagnen i onsdags och åkte till en camping ett par mil bort. En camping vi älskar alla tre! Vi åkte hem en gång/dag för att se till hönsen och katten, min ena syster och svåger kom strax före kvällningen och stängde in fjäderfän och pysslade om kissen.
Midna har badat för första gången. Det var väl ingen höjdare, tyckte hon. Där kunde hon springa av sig; hundbadet är inhägnat även en bit ut i sjön.
Fastän det är skönt att campa ska det bli underbart skönt att knoppa i egen binge! Midna är jätteglad över att vara hemma, hon har haft hemlängtan ett par dagar.

Ja så är det måndag - IGEN! Dagarna flyger.
Vi har nästan precis kommit hem från en shoppingrunda på Jula och ICA Maxi. Avnjuter tretåren innan allvaret sätts i gång. Maken ska grundmåla väggen i dotras rum och eventuellt sätta upp fondtapeten. Jag ska väga jordgubbar; om det är tillräckligt kör vi saftning & syltning! Igår hittade jag ett riktigt smultronställe! Plockade lite eftersom det är ganska bökigt att plocka ensam med en hund. Det blev nog minst 1,5 dl! Tyvärr är det för långt att gå tur och retur för Midna i den här värmen; det är drygt 3 km enkel väg. Med tanke på hur dåligt hon dricker vill jag inte gå över 6 km. Om jag ber vackert kanske kära maken kan hämta oss eller så åker vi och promenerar på för Midna nya marker. Jag har drygt en yoghurtburk full av röda smultron! Nog vill jag väl ha ytterligare en halv burk till! Minst är väl bäst att tillägga.
Nu är det nog bäst att rengöra flaskor och burkar... fast efter jag vägt jordgubbarna förstås! Måste ju börja i rätt ände ;-)!

Då har maken och dottern åkt i väg till vår vackra huvudstad. De ska hälsa på makens vuxna barn. De kommer hem imorgon. Jag har ju våra små <3 så jag är ju inte helt solokvist.
Vovven och jag har tagit en liten förmiddagspromenad på två kilometer. Några förskrämda smultron och kantareller slank ned i min burk; den ständiga följeslagaren numera.
När vi gick var det relativt kyligt; regnet hängde nästan i luften. Men under promenaden lättade den stålgrå himlen och solens strålar började långsamt ta över molnens makt. Det blev varmare och riktigt klibbigt.
Midna var jätteduktig; inget hopp och bit. Hon satte sig så fint de flesta gångerna jag sade stanna.
Nu ska gräsänkan göra nytta och städa!

... sol, regn och åsksmällar om vartannat. Ingen riktig åskskräll än, tack och lov.
... Midna ska göra utställningsdebut. Dottern tränar stående position, som går jättebra så länge vovven tycker det är roligt.
... maken fixar och donar med dotterns rum; kittat alla tre fönster, spacklat och slipat, dottern tvättat väggen där fondtapeten ska sitta.
... vovven trött efter lek och utställningsträning.
... jag plockar fästingar från hunden, idag ca 10 hittills igår 19 krälande små as. De fick åka waterslide i diskhon.