Har grovrensat nästan hela land nummer 1; väldigt hett i solgasset! Men fint blir det! Hönsen blir glada för varje korg ogräs jag lägger i hönsgården.
Vila lite i soffan framför fläkten innan slutklämmen; har sett något skott från jordgubbarna med rötter! Den/de ska jag plantera där det finns plats! Jordgubbarna var väldigt goda.
Nä nu är det dags att resa upp min lekamen och ta ett par nappatag!

Söndag ska ju vara vilodag men icke här då gräset ska klippas och tvättmaskinen ska få jobba ett par omgångar. Landen och sålådan borde rensas också. I höst SKA vi åtminstone få vitlöken i backen! Midnas däck borde göras i ordning också så hon får dragträna. Jag hade tänkt sätta vetedeg redan igår... Det lär inte bli svårt att fylla denna dag med sysslor. Ja vi får se hur mycket som görs. Man behöver ju inte slita bara för att man kan!
Nu är dagens första java ett minne blott. Påtår nu eller..?

Å så var det fredag igen! Sovmorgon dessutom! Ända till 6.30 då alarmet skrek. Nu börjar man uppskatta sovmorgnar mer än under sommarlovet,
Jag tror faktiskt jag ska slänga ihop en mjuk banankaka eller två! Bananerna börjar se icke ätbara ut och då passar de utmärkt att baka på!
Midna fick morgonpromenaden strax före 7 och ligger och vilar. Hon är morgontrött! Gör allt för att slippa gå ut trots att behoven tränger på. Då brukar hon gäspa; stort och högljutt gnisslande. Hon lägger sig på rygg; då ska vi gosa (klappa bröst och lilla magen) samt morgonpussar. När kopplet hakas fast vet hon vem som bestämmer. Då ska hon sitta och vänta på sin tur medan jag hoppar i skorna och den obligatoriska koppelpussen. På trappan ska hon också sitta, vänta på sin tur medan jag ev låser och fixar med runkeeper. Lite vett och etikett för att minimera valpfasonerna som börjat komma tillbaka. Det är inte kul att plötsligt få en tokrusande pälsboll på nära 30 pannor i kopplet!
Ja men nu är det hög tid för ett fredagsbak!

Jag fick sovmorgon idag! Så skönt! Mmmmmm! En hel halvtimme extra fick jag sova. Alltid något :-)! Maken var på galej efter jobbet igår och sov över hos sin pappa. Den enda fördelen när jag är gräsänka är att slippa gå upp 5.15
En kort förmiddagspromenad på drygt en kilometer har jag hunnit med. Förutom ett par tokrace så skötte Midna sig väldigt bra.
Dagens första java har halkat ned för strupen och nu brottas hjärnan med att ta en påtår eller titta in i huvudet en kvart först... Ja vad tusan; har jag haft sovmorgon så kan jag filosofera en kvart ;-)!

På kvällarna känner vi hur det kryper nästan överallt på kroppen. I fönstret intill fönsterbrädan kryllar det av bevingade svartmyror. Blä! Öppna fönstren och borsta ut dem. En kvart senare är de tillbaka. Och så är de borta lika plötsligt som de kom. De små äcklen svärmar nu.
Min bil attackerades också; de satt fast i kondensen på takräcket. Nåja, de svärmar väl klart snart så slipper vi svärmarna av svartmyrorna! Åtminstone för i år!

Ja då är vardagen och dess rutiner tillbaka. Tar lite tid att återanpassa sig; tidiga morgnar, förmiddagspromenader, diverse hushållssysslor och eftermiddags- och eller kvällspromenad.
Tog en spontankortis när jag kom hem efter ha kört dottern till bussen. Krokodilen har dessvärre börjat komma tillbaka. Men hon ger sig efter fem, tio meter - för sex månader sedan kunde krokodilen härja 100 till 1000 meter! I sträck.
Midna är en väldigt glad, lekfull och yster vovve vilket tar uttryck i mindre angenäma beteenden. Beteenden som tokrace och krokodil (hopp och bit i koppel, hoppa på mig och nafsa armen) är ganska jobbigt när pälsbollen väger närmare 30 kg.
Vi har fått ett däck som Midna ska få dragträna med. Just nu är det för hett för henne att dragträna. Men kommer hon väl in i dragrutinen tror jag hon blir av med överskottsenergin.
Vi körde lite cykeldrag tidigare i somras, dottern på cykel och maken och jag turades om att få i gång Midna genom att springa före eller bredvid henne.
Jag ska skaffa mig en ny rutin; baka matbröd en gång/vecka.
En tretår och sätta i gång!

Man ska väl inte klaga egentligen men nu är det lite väl hett! Midna vill inte gå ut än mindre vistas utomhus. Hon letar svalka inomhus. Jag lade en ganska stor isbit i vattenskålen i tron att den var FÖR stor! Ha ha ha! Tji vad jag bedrog mig! Den hann knappt knäppa till förrän Midna slet åt sig den! Jo jo, hon hade minsann funnit en riktig skatt! Och ur en polarspets synvinkel var den värd mycket mer än guld. Hon var så söt när hon höll den mellan tassarna och slickade på den. Sedan travade hon omkring som om hon stolt visade upp sin trofé. Därefter slängde hon den i golvet och den sprack. Noga sniffade och smakade hon på bitarna för att avgöra vilken som skulle tuggas först. Valet föll på den största. Sedan hämtade hon de två mindre bitarna en efter en.
Tur att det inte är så här varmt året runt... I alla fall om man är en slädhund.

De gör mig fullständigt galen! Men vad vore livet utan dem?
Den ena provocerar och den andra stalkar. Och ibland är de så söta och kramgoa mot varandra; de kan ligga bredvid varandra i soffan.
Jag "talar" om kissen och vovven; Athena och Midna. Våra små <3! Ett minilejon och en gosvarg som får hjärtat att svämma över av kärlek. Ett liv utan djur är inget liv. Min åsikt. Den som yttrar: bara en hund och bara en katt behöver inte öppna foderluckan i min närhet! De är inte "bara" hund och katt utan familjemedlemmar; lika viktig som oss andra i flocken.
Athena var ju tvungen att tydligt visa Midna att hon var i sängen. Midna travade fram och tillbaka vid fotändan och Athena stod i sängen, malligt retfull. Och så flög hon ned från sängen och in under bänken akvariet står på. Och Midna försökte krypa efter. Ett tu tre; katten tog sats och rann nedför trappan. Med Midna hack i häl. Nu har de tagit paus i sin lek. Våra älskade busungar; vad vore livet utan ER?