I dag är det Skärtorsdag. Eller som vi svenskar (men även en del finländare) skämtsamt brukar kalla för finska nationaldagen; inte skära bara rispa. Och innan någon eventuellt höjer på ögonbrynen och tycker att det var osmakligt; jag har finskt blod i mina ådror. Som liten samlade jag på sameknivar och den vassaste köpte jag i Finland... Så det skämtet inkluderar undertecknad.
Maken och jag har kommit in från en kortis, en kall sådan. Nu ska vi strax dricka kaffe och sedan ska vi göra potatisrosor och potatisgratin till i morgon. Igår bakade jag brytbröd. Vi ska snygga till i hemmet också.
Det kliar i mina fingrar; jag vill tillverka blåbärssylt och jordgubbssylt för att göra en presentförpackning att presentera för en presumtiv återförsäljare. Jag hade tänkt mig en presentförpackning som innehåller fyra burkar á 35 G sylt; Blåbär, Drottning, Jordgubb och Äpple. En somrig blandning; jordgubbarna kommer i början av sommaren sedan blåbär och hallon, äpplen avslutar sommaren men förlänger ändå sommarkänslan. Jag hoppas kunna få ihop så pass mycket smultron att jag kan göra saft och eller sylt. Råbocken åt upp många av smultronen. Jag anordnade en smultronodling på tomten som vi nätade in. Han åt även upp de få vinbären som satt på buskarna. Vacker är han men likväl en tjuv ;-).
Nej nu ska jag dricka upp javat för att sedan sätta fart!

Midna och jag har gått en härlig promenad på drygt tre kilometer. Friskt och härligt samt lite småkyligt. Fåglarna sjunger i näbben på varandra ackompanjerat av några kväkande groddjur. Medan vi gick på vägen signalerade hon plötsligt med hela kroppen; öronen spetsades, varje strå i pälsen stod upp och hon nosade febrilt mot vänsterkanten. Jag tittade men såg ingenting. Men efter några sekunder såg jag en mörkgrå skepnad; ungefär som en sten av lite större modell. Och så grymtade den. Ett vildsvin. Fem, tio meter från oss. Det är första gången jag ser ett vildsvin på promenad. Och här finns det massor av dem! Den hade märkt vår närvaro så det blev inget överraskningsmoment. Jag blev inte rädd men det kändes inte helt komfortabelt heller. Möte med vildsvin kan sluta illa.
En häftig start på fredagen var det!

Ja så har det blivit onsdag. Gräsänka till i morgon. Men jag har saker jag kan fylla dagarna med!
Just nu samlar jag ihop mig för att gå ut och sätta upp ett par anslag vid vår infart. Det är en och annan som saktar in. Och kommer det en färgglad skylt så... kanske nyfikenheten segrar?!
Det friskar i mellan varven. Blåser så det knakar i både kåken och fönstren. Eros var inte ute många minuter innan han pep och ville in. Midna blir olycklig när det knakar och knastrar i fönstren och väggarna. Athena bryr sig inte.
Nej nu ska jag göra lite nytta...

<3 maken och dottern sitter i skrivandets stund på Cirkus i Stockholm och tittar/lyssnar på Fantomen på Operan (Phantom of the Opera) med Peter Jöback som Fantomen. Jag har varit på en kortis med Midna och så har jag jobbat; leverans i morgon! Just nu vilar jag ben och fötter. Ska jaga in rymlingarna. Två hönor har smitit ut.
I kväll ska vi faktiskt äta pizza. Jag vet inte om jag ska ta en Calzone (självklart byter jag skinkan mot tonfisk) eller en... vad heter den nu då?! Africana? Nej.... Tutti frutti? Nä jag ger upp! Det är ananas, banan och curry (skinkan byts ut mot räkor) på den. Väldigt smarrig! Jo jag tar den sistnämnda.
Nej nu måste jag jaga in hönsmarorna! Det är bara en tidsfråga innan någon rovfågel känner att de två hönorna är inom räckhåll.

Då har det blivit onsdag. Dagen som är mitt emellan helgerna; den föregående och den kommande.
På lördag kommer min mycket goda vän med sambo på middag. Det ska bli kul, vi har inte setts på evigheter! Vi funderar på menyn.
I dag ska jag baka hallongrottor; glutenfria sådana. Då kör jag dubbel sats; lika bra när jag ändå är i gång. Mer etiketter ska göras i ordning. Jag ska kopiera mina bokföringsordrar med mera och skicka till revisorn. Det måste gå med posten i dag.
Nackdelen med företagande är pappersjobbet, de administrativa sysslorna. Både tråkigt och tidskrävande. Debet och kredit; de ska gå jämnt ut. Men när är ALLT roligt? Lite tråkigt måste man ju ha ibland för att uppskatta det roliga.
Jag ska göra i ordning en presentförpackning som ska fotas, fotot ska föras in i datorn och infogas i påskerbjudandet.
Midna sover på soffan, hon drömmer; hela ansiktet rör sig och "läpparna" fladdrar.
I dag ska det visst komma snö :-(. Den kommer en månad för sent! Nu vill jag inte ha mer snö! Jag vill ha vår! Eller som pappa brukade säga: "Vi har vår i luften. Var har ni er?"
Krokusarna börjar blomma. Tussilago börja lysa upp i dikenas döda gräs och blåsipporna poppar upp. Tranornas läten ekar över nejden, sångsvanar och kanadagäss har anlänt. Flugsnapparen har jag hört. Och något som gläder mig är att det verkar vara gott om ekorrar i år! Vi hade en på farstukvisten för någon vecka sedan och jag har sett flera på promenader och från bilen. De är så söta! Vi hade en ekorre som bodde i ena fågelholken för tre år sedan. Hon sprang på morgnarna och samlade dött gräs. Ekorrmamman tog med sig ungarna och klättrade i en av granarna. Bara inte Eros tar någon ekorre.
Om jag skulle sätta fart på dottern?

Ligger i sängen medan solen skiner utanför fönstret. Midna ligger på min ena fot och maken snusar bredvid. Han pratade i sömnen: "Jag kommer inte ihåg, jag kommer inte ihåg." Dottern steg upp före sju! Katterna är i dotterns rum.
Jag vill gå en härlig promenad med maken och vovven! Helst en lite längre sträcka än som avverkas under veckorna. Nu menar jag dagens första promenad, den som brukar ligga på drygt två kilometer. Tänkte vi kunde gå tre kilometer kanske... Hoppas maken är upplagd för det :-)!
Tuppen var ute i hönsgården i natt. Jag hörde honom gala och han stod i vindfånget strax innan. Man ser ju ingenting i den becksvarta natten. Men det borde ha varit ett sjudundrandes oväsen om något rovdjur hade varit i närheten. Jag vet ju vilket kackel det var när rovfågeln attackerade nätet över hönsgården. Alla hönor kacklade i ren ock skär panik, de flaxade så fjädrarna flög och de stod på varandra i ena hörnet. Nu är det nog hög tid att göra en lucka så det går att stänga utifrån.
Strax tjuter alarmet och det är dags att gå upp.

Nej inte snö! Den kommer två veckor för sent. Jag vill kunna gå på vägen! Isen syns inte på grund av det där vita som öser ned. Jag halkade och Midna trodde jag lekte. Även hon halkade omkull. Den där två kilometerspromenaden jag hade ställt in mig på blev ungefär hälften så lång. Ja ja lite är bättre än inget.
Men jag vill ha vår! NU! Ja det är väl bara att gilla läget...
Nu är det strax dags att hämta in ved. Det är kyligt inne och jag tänkte elda i vedspisen. Undrar om det finns tillräckligt med ved för att tända en brasa? Känns ju bättre att komma in från snöovädret om elden sprakar i köket. Man blir lite varmare då på något sätt.
Ja det är bara att dra bort filten, resa på sin lekamen och rensa på vedspisen för att börja elda. Så att jag sedan kan gå till vedboden.

Fy för den lede vad kallt det har varit! Jag tror till och med att Midna tyckte det var kallt om nyllet; hon travade en bit framför mig, vände huvudet mot mig och kisade med ögonen. Ändå har vi promenerat drygt 5,3 kilometer. Det har inte varit så kallt temperaturmässigt men det har blåst arktiska vindar. Det kändes som om det var - 10 eller - 15 trots att det bara var någon minusgrad. Jag är iskall om fötterna trots att det är ett par timmar sedan jag var ute och rastade Midna. Golven är kalla.
Det börjar bli varmare nu; jag tände i kaminen tidigare i kväll. Snart dags att strypa syretillförseln. Vi vill inte att veden ska brinna upp för fort. Det gäller att elda ekonomiskt så att säga!
Nu ska jag anart hänga tvätt!