Måndag. IGEN!!! Vem snor helgen? Jo det är samma tomte som vrider fram klockan under natten... Så känns det i alla fall.
Jag ska förbereda för muffinsbak. Tänkte göra äppelmuffins. Då behöver jag inventera skafferiet och se vad som behövs komphandlas. Annars behöver vi inte handla något i dag; skönt för maken att bara blåsa hem från stationen.
Jag måste även göra äppelmos; vi tog det sista till gröten i morse. Och så vill jag göra äppelsaft. Men var sak har sin tid. Först ska jag fixa klyftor till mina kommande muffins.
I morse var det lite varmare än igår; +5 ute och 17,9 inne. Graderna inne ska tas med en nypa salt; termometern sitter över elementet. Jag tände i vedspisen eftersom det var lite kyligt och rått inne. Får väl tända kaminen lite senare under dagen. I morgon kommer sotaren och då kan jag inte elda. Jag ska i alla fall hämta in ved så kitteln fylls!
En av dagens sysslor är att röja/stuva om i kylen. Det är så fullt att det rinner över! Man ser inte skogen för alla träd... Det är syltburkar och jag vet inte allt! Huller om buller. Nä det behövs rensas så det blir lite ordning!
Nu behöver jag nog en påtår!

Nu har vi rensat (kära maken mest) bersårabatterna, minnesplatsen och rabatten/växtplatsen vid husvagen, lagt på jord och täckbark. Nu hoppas och tror vi att rosorna klarar vinterns påfrestande kyla. Alltså rosornas rötter. Den nya rosen vi köpte har växt så det knakar. Grov stam med grova taggar - aj aj aj! Den fick ett lager sågspån när vi planterade den. Dotras vita ros (som har knoppar) kom igen efter den extrema kylan (?) i januari. Likaså den andra rosen i bersån. De andra två rosorna i huvudentrén till bersån; de tog sig visserligen men de är tunna och låga. Har knappt växt alls. Jo den ena är något högre men väldigt tunna. Kaprifolen fick fart och växte. Den blommade tills för någon vecka sedan. Jag minns någon gång i juli när vi satt i bersån och doften av kaprifol helt enkelt var totalt översvallande! Inte så det blev för mycket!

+2,5 grader ute och 15,9 inne på övervåningen. Vi har hittills varit bortskämda med en varm höst/brittsommar.
Vi bestämde oss igår att vi inte skulle ta in ved. Hm, det är ett beslut vi ångrar nu... Ja det är väl bara att bita ihop, klä på sig och hämta ett par kassar ved!
I dag MÅSTE vi köpa jord och täckbark. Vi måste skydda rosorna. Och nu är det hög tid att ta bort amplar och urnor; de har gjort sitt.
Vi ska fortsätta med veden, efter lite trädgårdstid. Det blev inte så mycket vedpyssel igår eftersom vi var och shoppade. Men lite är bättre än inget! Jaha undrar om maken och jag ska dra sticka om VEM som gör vad; en tar ut hunden och en hämtar ved... Det finns ett par klabbar i kitteln. Om jag tänder kaminen måste ju någon av oss hämta ved...

Jag blir arg och ledsen när jag ser videoklippen med vargarna på Kolmården angående rättegången. Det var fruktansvärt tragiskt att djurskötaren omkom. Men med tanke på hur vargarna har hanterats med våld (sparkar osv) så kanske inte vargarna har den bästa människosynen. Olyckor sker tyvärr när människan ska lägga sig i.
Ämnet varg är infekterat i Sverige och de flesta vill utrota arten. Nu har varghatarna fått vatten på sin kvarn. Och jag har full förståelse för de som får sin boskap dödade att de ogillar rovdjur, i detta fall varg.
Jag har varit i varghägnet på Kolmården och jag skulle gärna göra om det. Det var en säkerhetsgenomgång innan vi åkte till hägnet. Vi blev instruerade om hur vi skulle bete oss; om vi tappade något på marken fick vi inte plocka upp det. Vi fick skriva under att vi gick in på egen risk. Trots att vargarna var flaskmatade så var de inte tama; bara vana vid människor. Framför allt rovdjur som är vana vid oss tvåbenta kan vara/bli farliga. Vargarna i hägnet var/är inte som den domisticerade vargen. Även vårt tama husdjur (hunden) är ett rovdjur. Jag ser vargen skymta fram ibland hos Midna. Enligt många forskare/vetenskapsmän är bland annat Malamuten och Huskeyn de raser som är närmast besläktade med vargen. Midna är väldigt lik sin anfader, vargen.
Om nu vargar måste skjutas av; skjut de som är skadade/sjuka. Inte friska djur och absolut inte alfaparet!
Bland den amerikanska ursprungsbefolkningen vördas vargen och de ser den som en andlig budbärare mellan vår värld och andevärlden. Den civiliserade människan är kanske inte särskilt upplyst vid närmare eftertanke. Har vi inte växt i från Rödluvan och vargen?

Vilket busväder det var igår! Vinden och regnet piskade mot kåken. Eros ville in så fort han kom ut. Midna ville inte gå ut alls. Det var kyligt och rått inomhus så jag tände i vedspisen. Jag ska tända den strax, det är kyligt inne.
Några stolar har blåst om och likaså dotterns cykel. Men alla träd på tomten står kvar. Hur det är längre bort längs vägen vet vi ingenting om. Det friskar i nu också; en del kvarlämnade träd på kalhyggena vajade och vajar olycksbådande.
Det var uppehåll igår och då gick jag och Midna en promenad för att möta maken. Jag hörde ett träd knäckas och strax efter sprang en get med tvillingar bort från vår tomt. Vovven såg dem inte. Vid T-korset blev hon intresserad; hon fick en annan kroppshållning och huvudet riktades åt sidan. I kohagen hoppade ett rådjur elegant över ett dike.
Under kvällen tilltog blåsten. Det knakade i både huset och fönstren. Midna ville knappt gå ut på en nattarastning.

Nu står åter helgen för dörren. Sovmorgon; så skönt! Jag fick ju lägga mig en stund när maken hade åkt. Den knappa timmen gick på tok för fort. Ja det var ju dumt att lägga sig; jag blev bara tröttare.
Vad gör vi i helgen då? Trädgårdsjobb och fortsätta med veden. Vi måste fylla på jord och skydda rosorna för att nämna några saker. Jag ska väl ta hand om lite äpplen; göra mos och saft. Äppelpajer och muffins på sikt också. Men kanske inte just i helgen. Tänkte däremot frysa in äppelklyftor. Bra att ha! Ja det finns alltid att göra!

Jag borde sätta mig ned och skriva ett dokument som berör min kommande verksamhet men hjärnan orkar inte anstränga sig. En affärsidé vore på sin plats men det står still. Jag har annars lätt att få saker på pränt men nu verkar det vara fullständigt kaos på hjärnkontoret. Företagsnamnet börjar klarna; alltid något... Och så måste jag lämna in ett prov. När provsvaret är godkänt är det bara att köra i gång!
Jag borde även skissa på den kommande facebooksidan och hemsidan men inspirationen saknas! Eftertrött efter de veckor vi gått upp före 05.00 är den största boven.

Jag körde dottern till bussen (gud så skönt med automat!) i vanlig ordning, hem och ut på promenad med Midna. Drygt två kilometer gick vi. Inget godis på hemvägen; hon kräktes. Trots att hon inte fick något godis på hemvägen gick hon så fint. Det var en ren fröjd att promenera. Hoppas det fortsätter! I helgen tänkte jag att vi skulle sätta på selen så det blir lite motstånd. Jag har sett att dragviljan skymtar fram men det blir inget drag med halsband. På sikt ska jag skaffa ett midjebälte som jag kan fästa kopplet i; då kan hon träna musklerna genom att dra mig på promenaderna. Men just nu bygger vi upp kondisen; hon har ju knappt promenerat under sommaren pga värmen. Vi har ju också tappat flåset men det är på väg tillbaka! Åtminstone för mig som är ute och går varje dag.
Soluppgång över nejden kl. 07.13 i dag.