Så där ja! Nu var såren renslickade och läkta. Det gick fort... Jo men att gräva ned sig och deppa är inte riktigt min grej. Vissa gör det men jag tillhör inte den kategorin. Inget fel i det; alla är vi olika.

Nåväl...

  Då har jag hittat ett annat förlag. Men de vill inte ha manus via mejl utan utskrivet på papper med radavstånd på minst 1,5. Det känns ju smurtigt... eller inte. Vi har nämligen ingen skrivare! Den vi hade var trasig och vi har inte köpt någon ny.   Maken har fått ett litet mejl med två dokument och en vädjan om att printa och skicka.

Ja, då får jag vänta och se... Tålamod är ju inte min bästa gren. OM inte jag ska garnera en tårta förstås... DÅ har jag världens bästa tålamod  !

Hoppet spirar men förväntningarna ligger lågt; samtidigt som att NÅGON gång ska det vara min tur!

  Ja ja, vaknade ur drömmen - igen! Ytterligare en refusering med motiveringen att det är tufft i bokbranschen och de hade ingen möjlighet att publicera. Tack för det! Är det så svårt att bara vara ärlig? Att det är tufft för debutanter borde svaret vara. Fast det vet jag ju. Det är alltid svårt att bli publicerad i Sverige, om efternamnet inte är Läckberg eller Marklund. Jo man blir publicerad också om man supit skallen i bitar i någon realitysåpa. Nej, jag är inte bitter! Bara besviken. Det känns ju inte så roligt att få kliva tillbaka till ruta 0 gång efter annan. Men det är bara att slicka såren, bita ihop och ta tag i nästa förlag!

De stora förlagen tar sig gärna inte an debutanter och de mindre som kan tänka sig att göra det... ja, då brukar det kosta en slant. Ibland en rejäl slant. Viktigt dock att läsa kontrakt osv noga. Ett förlag skulle ha 30 000 spänn och då skulle jag få fixa marknadsföring och försäljning själv. Det enda förlaget bistod med var tryckningen och utförandet. Ett annat förlag hade väldigt luddigt avtal; om jag tryckte upp minst 100 ex och lyckades sälja ALLA så skulle jag inte behöva betala en krona i tryckkostnad MEN om jag inte lyckades sälja ALLA... så framgick det inte helt klart om jag skulle få betala mellanskillnaden eller hela kostnaden. Tack och goodbye. Jag mejlade en fråga till ett förlag men de har inte behagat svara. Schyrre... not! Visst kan jag tänka mig att betala tryckkostnaden men det får väl vara någon måtta! OCH jag vill att det ska framgå klart och tydligt vilket BELOPP och VAD jag ska betala.

Det är en snårig djungel och man måste ha både morakniv och machete...   

Men att ge upp står inte på min lista; jag är faktiskt hälften smålänning och delvis finsk (så lite SISU finns väl i mig   ).

  Ja, då väntar jag väl då... Lite pirrigt är det. Men egentligen; varför ska DET vara pirrigt? Passar det inte ja, då får jag helt enkelt leta vidare. Men jag vet ju hur "kul" det är att halka tillbaka på ruta ETT - väldigt frustrerande!

Jag har mejlat en sammanfattning och en presentation av mig själv till ett förlag. Bara att vänta på respons. Eller eventuell respons. Att skicka en sammanfattning eller ett manus till ett förlag går nästan hand i hand med när man ansöker om anställning; man blir kontaktad vid intresse! Vissa förlag skickar ett mejl: tack för ditt manus/din sammanfattning men på grund av bla bla bla kan vi i nuläget inte ge ut din bok. Medan andra inte hör av sig alls förrän jag har skickat mejl och frågat vad som hänt med manuset jag skickade. DÅ kom dialogen. En dialog där mottagaren (förlaget) försökte köra över mig och ändrade titeln när "kontraktet" kom. Ett kontrakt som visade sig vara rena rånet. Jag meddelade mitt nej tack och svaret kom: tack för visat intresse, välkommen åter  .

Det känns nästan lika pirrigt som en VM-final i ishockey; Sverige - Finland  !