Ja det var den här veckan, det! Maken har varit hemma hela veckan; jag har blivit bortskämd :-D!
Tänkte slöa lite innan frullen, det är ju söndag. Vackert och varmt väder i dag också. Japp, trädgårdsarbete står på schemat! Vi ska ta ett nappatag i den blivande bersån. "Rabatterna" måste rensas och eventuellt grävas ur. Det är inte många syrensticklingar som överlevt. En av klätterrosorna ser heldöd ut. Vi måste flytta på acklejorna och liljorna som växer där. Jag tänker gräva upp syrensticklingar för plantering! Nu jä@$ar ska det bli berså! Får se om vi orkar gräva bort gräset i bersån; det tar på krafterna att jobba i solgasset. Och det är jobbigt att ömsom sitta på huk ömsom stå framåtböjd. Att stå på knä är inget alternativ eftersom jag får värk. Jag har sagt att nästa gång vi åker till Jula ska vi köpa knäskydd. Varje gång åker vi hem utan...
Nä nu är det dags att väcka familjen; även om det är skönt att slappa i bingen ska man inte låta en sådan här vacker dag gå till spillo! Någon får morgonrasta Midna och någon annan får göra frulle. Sedan är det bara att brascha java, hälla upp på termos och gå ut med Eros hack i häl. Han vill jaga möss och annat otyg... Athena brukar sitta eller ligga i solen inomhus (hon är innekatt). Vi brukar kalla henne porslins- eller prydnadskatten eftersom hon ligger/sitter så stilla. Tajm for dajm? Japp!

Båda katterna pep av glädje när jag öppnade dörren till dotras rum. Eros rann nedför trappan och satte sig vid dörren och tjatade. Jag släppte ut honom. Det dröjde inte länge förrän han jagade en skogsmus - i vår blomsterrundel! Bättre ställen finns väl att leka katt & råtta på?
I dag känner jag lite nyttig; havregrynsgröt och wasa sport till frulle. Nu väntar vi på dagens första java. Sedan ska jag diska, har gjort i ordning diskvattnet; hett vatten + diskmedel med smutsigt porslin etc i. Jag passar på att fika medan det svalnar. Sedan ska jag hoppa i stövlarna och fortsätta ute. Måste fixa med hålet efter dagliljorna; fylla på jord och vattna innan gräsfröna strös/hälls ut. Sedan ska jag kratta på plätten där vi ska ha blomsterängen, en liten yta med dött gräs och torra löv. Vi satte den största ruskan med dagliljor där och då kläckte min kära make en idé om att plantera diverse blommor där. Det växer en del gullvivor i gräsmattan och de kan man ju flytta på och plantera där. Och även acklejorna och liljorna som växer i den blivande bersån. Ja bersån ja... den måste grävas ur och rensas ordentligt innan vi kan plantera fler sticklingar. Och vi måste se till att skydda rosorna bättre.
Efter morgonduschen smorde jag in mig med sun lotion spf 30; det behövs när man är ute i solen timme ut och timme in.

... var vi sätter ned fötterna. Och framför allt skydda Eros och Midna. Jag upptäckte en liten huggorm ett par meter från förstukvisten. En ovälkommen gäst. De fyller sin funktion, jag vet, men om Eros eller Midna blir biten är det ilfart till veterinären. Direkt! Eros skulle säkert tycka den såg smarrig ut och Midna skulle nog tro att det var en pinne.
Maken hällde vatten på den och den ringlade fräsande i väg under rhododendron. Om den störs kommer den nog inte tillbaka. Den kanske var på genomresa? Jag vill inte ha orm på tomten ändå! Kopparödlor har vi haft några stycken och snokar som ringlat över tomten samt solat intill trädgårdsavfallet. Det här är den första huggormen jag har sett här. Dotra såg en överkörd huggis 500, 600 meter bort förra året.

... välkommen! Och välkommen stora, runda luman där uppe i det blå! Så har vi då fått värme - på gott och ont. Ont? Ja, Midna lider av värmen trots att hon fällt mycket av vinterpälsen. Igår var det premiär för linne och kortbrallor! Det var varmt och skönt. Jag jobbade lite i trädgården och det blev väldigt varmt. Vi har inte mycket skugga; bara huset och under äppelträden.
I dag tänkte jag tvätta ett gäng maskiner och hänga ut kläder, handdukar etc att torka på vindan. Det blir väl lite trädgårdsjobb också; ska fortsätta dela på och flytta dagliljor. Igår såg jag att sockerärtorna börjar titta upp. Liksom krolliljorna. Gullvivorna börjar blomma och doftviolerna slår ut mer och mer. Jag var ledsen över att rosorna inte hade klarat vintern men det kommer små, små gröna blivande blad på åtminstone hälften. Då finns hoppet att de resterande överlevt. De brukar vara sköra men envisa. Inför kommande köldperiod får vi se till att täcka jordytan över rötterna.
Efter dagens arbete ska maken vara ledig. Då ska potatis och lök ned i jorden, gräset ska klippas och vi behöver gräva ur "rabatterna" till bersån; rensa bort ogräs (bl a kirskål) och ta bort döda syrensticklingar för att plantera nya, vi måste även flytta liljan (ev två stycken som planterades tillfälligt där) och acklejorna ska få en ny plats. Någonstans. Där det blir bra. Vi måste även fixa hönsgården; reglar har gått sönder och staketet behöver åtgärdas så de inte smiter. Men hönsgården är nog ett sommarprojekt. Lite hjälp i trädgården kan jag väl få under makens ledighet?! Det är så mycket roligare när vi är två <3! Dessutom ska några stora buskar alt mindre träd sågas ned.
Två av våra små hjärtan ligger bredvid varandra i soffan och vilar!

Valborg firades hemma, för en gångs skull! Mina systrar med respektive kom på en grillkväll. Vi åt sill och tog någon snaps innan grillen tändes.
Igår hjälpte maken sin son att flytta. Jag skulle gå med Midna och möta honom. I väntan på hans meddelande på väg hem höll jag på lite i trädgården. Jag planterade resten av penséerna; två amplar på garaget, två väggamplar vid köksfönstret och ytterligare en väggampel som jag vill ha på förstukvisten. Någonstans. Därefter delade jag på dagliljorna och grävde ned där jag tyckte de passade. Jag började för två år sedan att dela på dessa vackra blommor. De växer - och förökar sig - vid ena äppelträdet och där kommer de inte till sin rätt (min åsikt). Det blir några delar; tur vi har ganska stor tomt ;-)! Och jag upptäckte något mindre trevligt vid trädgårdsavfallsplatsen; två snokar som solade sig! Jag vill inte ha dem på tomten. Ett par slag i marken med krattan så slingrade sig den ena i väg.
Fram på eftermiddagen började Midna bli rastlös och jag bestämde mig för att börja gå. Det var härligt väder; riktigt skönt promenadväder med sol och en och annan vårbris. När vi hade gått i två timmar ringde maken; han hade precis åkt... Midna och jag fick en rejäl promenad; 11,5 km på drygt 3 timmar. Var hon trött? Nä! Hon var som en övertrött treåring med sockerkick! Fullt ös efter katterna och så kallade tokrace (sprang fram o tillbaka). Vi fick sätta upp gallret för att hon skulle lugna ned sig.
I dag är hon trött!
Nu väntar vi på killen som pysslar med varmvattenberedare ska komma. Vår började läcka i helgen. Och vi måste köpa ny diskmaskin; den läcker också.

I morgon är inte vilken dag som helst; då fyller dottern år. Vår stora, fina tjej har verkligen blivit just en stor och fin tjej. Hennes morföräldrar skulle ha varit så stolta över henne!
Den här dagen har gått åt till att planera morgondagens middag. Då ska vi äta tuppstek. (Får se om jag fixar det. Jag borde ju det eftersom tuppen hade ett bra liv. Men vi får se; jag ska göra ett allvarligt försök i alla fall). Jag har t o m mejlat systembolaget för att få tips på vin att dricka till och smaksätta såsen med. Och om någon undrar; dottern får hålla sig till läsk! Maken och jag tar något glas till anrättningen. Vi dricker inte vin i veckorna om det inte är något särskilt, som i morgon.
Det har tagit större delen av dagen att få ihop en lista! Och ändå glömde jag en ganska väsentlig sak, nämligen efterrätten. Men det är åtgärdat nu.
Midna och katterna har varit ganska slöa i dag; sovit mycket. Jag har lekt med Midna och gosat med katterna. Maken plockade en fästing på Eros i morse; dags att droppa Frontline i nacken och på manken. De där små krypen kan ställa till problem om man har otur.

Jaha det var den helgen, det! Det flög i väg som en avlöning.
Igår tog vi bort den aggressiva tuppen. Det gick inte att ha honom kvar; han var farlig. Men han var väldigt grann.
På onsdag fyller vår dotter 14 år. Min lilla flicka har växt upp till en fin tjej. Då ska vi äta tuppstek! Får se om jag klarar av det; jag äter ju inte tamboskap. Kalkon är undantaget som bekräftar regeln. Men det beror på att min morbror hade kalkoner.
På lördag är det Valborg. För en gångs skull ska vi vara hemma. Vi ska börja plocka ur och städa husvagnen; den ska säljas. Vi åker ju just ingenstans. Dessutom måste vi ha höns- och kattvakt. Vi har ju även ett hus och en trädgård att ta hand om.

Igår hände det som vi egentligen har anat. Vår aggressiva tupp gick till attack. Midna behövde gå ut och jag skulle ta in Eros eftersom han gosar med henne när hon ska göra det hon ska plus att hon får spatt och spader när han är ute med henne. Nåväl, jag gick ut på förstukvisten och ropade. Jag gick in för att se om han kom traskande. Ja han kom från trädgårdsavfallet. Jag gick ut för att möta honom. Då komtuppen och ställde sig mellan Eros och mig. Shit! Jag ropade på Eros som började springa mot mig. Tuppen började flaxa ilsket och stampade med fötterna likt en överspeedad flamencodansör och vände sig mot Eros! Nej du, inte katten! tänkte jag och skrek åt tuppmaran att dra åt fanders. Tuppen backade och Eros rusade till mig så jag kunde ta honom i famnen. Då vände sig tuppen mot oss. Jag tänkte att jag måste lura honom och började snabbt gå mot postlådan för att ta svängen om buskaget eller något. Då hörde jag tuppen springa! Vände mig om och där stod han, hotfull men ack så grann, ungefär 1,5 meter från mig och Eros. Tuppen började gå mot mig och då vrålade jag. Han stelnade till och glodde ilsket på mig. Eros klamrade sig fast och gnussade huvudet mot min axel. Tuppen gick några raska steg förbi husgaveln; jag rusade mot trappan och kastade mig in genom dörren.
Jag rastade Midna utan problem. Tuppen hade tagit flocken med sig till häcken. Rastningen gick fort och vi kunde gå in igen.
Jag gick till bilen beväpnad med kvasten. Dotra fick sluta tidigare och kunde åka tidigare. Jag berättade för henne om tuppen. Flocken stod vid fågelmatplatsen. Tuppen stod närmare bilen. Jag tutade. Men utan resultat! Vi gick ut ur bilen. Jag låser bilen. Vi gick... och tuppen jagade oss. Jag hade kvasten och försökte mota bort honom. Han blev som tokig! Jag fick slå honom med kvasten medan dottern stod på gräsmattan och grät. Fyra, fem eller kanske sex slag innan han lommade i väg likt en skamsen hund. Då kunde vi gå in. Därefter spatserade han runt huset. Jag knackade på rutan för att försöka skrämma honom men han bröstade upp sig mot huset.
Den andra tuppen kopulerade med en höna i hönsgården då sprang galenpannan dit och attackerade staketet - på utsidan!
Jag gjorde mig i ordning för att promenera med Midna för att möta maken. När vi kom ut på förstukvisten stod tuppen nedanför. Å spännande, tyckte Midna och satt som en stubbe. Jag höll kopplet med bägge händerna och ropade till dottern att öppna dörren. Vi kom ingenstans; tuppen gick och vaktade, väntade. Stackars Midna, hon var så nödig! Dotra och jag gjorde allt för att aktivera henne så hon skulle "glömma" att hon behövde rastas. Tuppen höll sig och flocken i närheten av huset tills de gick in. För en gångs skull var jag tacksam för åskan! Strax därefter kom maken hem. Midna kunde äntligen få den efterlängtade rastning.
Tuppen är numera en blivande tuppstek! Han är så aggressiv att han är farlig. Två höns har hittat ut men i dag öppnas INTE grinden!