Min söta, lilla valp har nu blivit en vacker unghund. Igår började hon löpa för första gången. Vi har ju sett att det varit på G ett bra tag.
Vi har varit ute med husvagnen och firat Valborg. Första campingen för Midna. Hon tyckte väl att det var så där; lite trängre än hon är van vid. Diskret och nätt smög hon upp i sängen hos oss på morgnarna. Hon tyckte att hon var lika liten och lätt som en chihuahua.
Det fanns många, nya och spännande doft- och synintryck, nya människor och andra hundar! Under campingturen såg vi knappt skymten av krokodilen.
Fast krokodilen har blivit mindre! Överlag har krokodilfasonerna börjat blekna. Ju lugnare man är som hundförare desto mindre uppspelt blir den fyrbenta i andra änden av kopplet. Under morgonpromenaden varade krokodilattacken i ca 20 sekunder. Jämfört med 10 - 30 minuter för ett par månader sedan. Bästa sättet är att ha kort koppel, säga NEJ lugnt men bestämt och fortsätta gå. Situationen varken ignoreras eller blir en konflikt. Fast det är inte så lätt att vara lugn alla gånger; om hon har bitit i t ex muskelfästen eller om jag är risig resp väldigt trött. Jag läste någonstans att man skulle slå till hunden med kopplet. Hur tänkte han/hon då? För det första: man brukar inte våld. För det andra: hunden kan bli rädd för både kopplet tillika hundföraren. För det tredje: man måste nöta, nöta och åter nöta in kommandon och fostra hunden.
Nej att använda våld är inte min melodi! Vänlig men bestämd. Och med mycket kärlek!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj oj nu är det länge sedan jag bloggade! Men det har sina orsaker..! Först och främst har jag haft en period med mycket jobb. Fått vikariera för kollegor och några extra jobbpass. För snart två veckor sedan däckade jag under natten. Feber. Ont i...

På kvällskvisten har jag och fästmannen fixat med belysning och fortsatt med timret. Några timmar ute i oktoberkvällen. Lite kyligt. Det ska bli gott med te när fästmannen kommer in. Han plockar undan ute och släcker samt stänger. Nu fryser jag. Ha...

Skönt med sovmorgon. Och skönt att slippa gå upp och skjutsa dottern. Gårdagens jobb känns i axlarna i dag. Åtta timmar storstäd, ja jag skulle ljuga om jag påstod att det inte kändes. Nu inmundigar jag dagens första balja java. Och det smakar finf...

Ett par morgnar har jag fått skrapa rutorna på bilen. I morse var det regn. Det märks att hösten bli mer och mer intensiv; kvällar och morgnar är väldigt kyliga. Även dagarna är kyliga trots att solen tittar fram då och då. Det har gått så fort; nys...

Då är det sista September i dag. För fem dagar sedan firade jag och fästmannen åtta månader som officiellt par. Det har gått fort; väldigt fort. Och det känns fortfarande bra :-)! För en tid sedan fick jag frågan om jag var lycklig tillsammans med fä...