Inget är som väntans tider. Jo tjena tjena mittbena! Nu väntar jag på att:
tvättmaskinen ska bli klar
att kaminen ska sprida värme
och så klart att min <3 make ska komma hem!
Tiden går ju så förbenat långsamt när man väntar på något.
Vovven är visst trött! Hon har inte gjort något sedan sista promenaden. Visar inget intresse för något annat än att sova. Fast hon väntar på "pappa"; slår ihjäl lite tid med sömn. Vi väntar tillsammans, hon nedanför soffan och jag i soffan. Hon spetsar öronen så fort en bil åker förbi.
Nu måste jag ruska om veden i kaminen!

Äntligen är det torsdag! Om drygt 12 timmar kommer maken hem från sin jobbresa och min gräsänkeperiod är över! För den här gången i alla fall.
Nu är det slutspurten inför lördag.. Har skissat på ett introduktionserbjudande. Men det bygger på att jag får leveransen av en viss... vad ska jag säga... typ av vara. En back up måste till. Undrar om det inte susade till mellan öronen? Jo då det skvarskade till! Nu så arbetar de små grå... Åh vad det kliar i fingrarna! Jag vill skissa på det! Men just nu har jag inte tid; dottern ska till bussen och Midna ska få sin förmiddagspromenad. Sedan kan jag slå ned rumpan vid computern och jobba. Med påtåren förstås.
Mitt experiment misslyckades; jag måste förädla idéen. Det är ju misstagen man lär sig av. Jag ska baka en enda grej till sedan är det färdigbakat till lördag. Det är hög tid att fixa skylt vid vår infart. Lastpallarna får jag skura och måla senare i vår.
Det verkar bli en fin dag; solen är redan uppe och strålar på en nästintill molnfri himmel. Blåsten har blåst bort. Känn dig blåst :-D!
Lite småseg så här i slutet av veckan trots sovmorgon. Det är enda fördelen med att vara gräsänka; jag behöver inte gå upp 04.45 Dottern har prao och då har vi kunnat sova ända till 06.15 Hela 90 minuter längre. Det gör större skillnad än man tror.
Nej nu är det hög tid att sätta lite fart...

Har just avnjutit min påtår efter förmiddagspromenaden med Midna. Drygt två kilometer utan tramserier och inte en enda godis. Det verkar som om vovven fattar galoppen :-).
I söndags gjorde maken och jag saft på ett annat sätt än det traditionella. Resultatet blev bra ut utvinningssynpunkt. Smakmässigt vet jag inte. Dottern smakade igår och hade väldigt mycket vatten; hon tycker inte om jordgubbssaft. Jag ska koka saft på traditionellt vis för jämförelsens skull. Spillet gjorde jag marmelad av. Inget ska förfaras!
I dag ska jag pyssla med lite administrativt arbete. Och eventuellt baka. Där emellan blir det ytterligare promenader.
Eros hann nätt och jämt nedför trappan innan han började tjata om att få gå ut. Efter max tio minuter pep han och ville in. Athena ligger nog kvar i sängen på övervåningen.
Nu ska jag plocka ur och i diskmaskinen, därefter ta reda på lite tvätt och sätta igång en maskin eller två med tvätt...
Glutenfria Plommongrottor

Ett stort tack till min svåger som hjälpte mig att skifta däcket.
Har just kommit in från en promenad på drygt två kilometer. Midna skötte sig exemplariskt. Det är rena rama skridskobanan bitvis. Vi fick gå över på fel sida. Men nu är vi hemma - helskinnade! En skön promenad i härligt vårväder med fågelkvitter.
Vi har en snödroppe som blommar nedanför köksfönstret. Vårblommorna i rundeln börjar ta fart; tulpanbladen sticker upp som små spjutspetsar. Åh vad det är härligt med vår!
Mamma älskade våren. Vi brukade minnas de där härliga vårarna när jag var liten.
Den här dagen för sju år sedan var också vacker. En lördag. Jag pratade med mamma som höll på att baka matbröd. Hon berättade att hon drömt om pappa; han satt på sängkanten och smekte hennes kind. Mindre än tolv timmar senare hade hon lämnat jordelivet.

Ja den här dagen började bra... Strålande sol och sovmorgon. Körde dottern till bussen, åkte hem och tog en kortis med Midna. Går för en gångs skull in på tomten vid bilinfarten. Vad ser jag? Höger bakdäck är platt. Maken är på jobbet och ska iväg på jobbresa.
13 mars är nog lika illa som fredagen den 13...
Det händer alltid något när maken är på jobbet eller på jobbresa. Eller väldigt ofta i alla fall.

Nej inte snö! Den kommer två veckor för sent. Jag vill kunna gå på vägen! Isen syns inte på grund av det där vita som öser ned. Jag halkade och Midna trodde jag lekte. Även hon halkade omkull. Den där två kilometerspromenaden jag hade ställt in mig på blev ungefär hälften så lång. Ja ja lite är bättre än inget.
Men jag vill ha vår! NU! Ja det är väl bara att gilla läget...
Nu är det strax dags att hämta in ved. Det är kyligt inne och jag tänkte elda i vedspisen. Undrar om det finns tillräckligt med ved för att tända en brasa? Känns ju bättre att komma in från snöovädret om elden sprakar i köket. Man blir lite varmare då på något sätt.
Ja det är bara att dra bort filten, resa på sin lekamen och rensa på vedspisen för att börja elda. Så att jag sedan kan gå till vedboden.

Fy för den lede vad kallt det har varit! Jag tror till och med att Midna tyckte det var kallt om nyllet; hon travade en bit framför mig, vände huvudet mot mig och kisade med ögonen. Ändå har vi promenerat drygt 5,3 kilometer. Det har inte varit så kallt temperaturmässigt men det har blåst arktiska vindar. Det kändes som om det var - 10 eller - 15 trots att det bara var någon minusgrad. Jag är iskall om fötterna trots att det är ett par timmar sedan jag var ute och rastade Midna. Golven är kalla.
Det börjar bli varmare nu; jag tände i kaminen tidigare i kväll. Snart dags att strypa syretillförseln. Vi vill inte att veden ska brinna upp för fort. Det gäller att elda ekonomiskt så att säga!
Nu ska jag anart hänga tvätt!

Söndag och veckans sista dag. Har just inmundigat frukost; te och en wasasport med räkost, ost och gurka samt ett glas Multivitamin.
Vi sitter i soffan, maken och jag. Midna vilar magen efter sin frukost mellan oss och Eros värmer sig i mitt knä efter att ha varit ute i 10-15 minuter. Strax är det dags att fixa dagens första kaffe och sedan gå en promenad. Vi kanske ska passa på att sätta pulkan efter Midna? Det är ju både snö och minusgrader. Hon behöver göra av med lite överskottsenergi. Det har varit så halt på vägen under veckan att vi inte har kunnat gå. Vilket gör att hon blir rastlös och risken för hopp samt tokrace ökar. Hon blir lite tjurig och provocerande också som en följd av bristen på motion. Igår gick vi drygt tre kilometer i snålblåsten. Inte tillräckligt men bättre än inget. Jag har bestämt att Midna får dra pulkan på promenaden efter kaffet.
Ja det blir väl jag som får fixa javat...