Nu har maken införskaffat grönt citronte (eller citrus?) och färsk ingefära. Det får bli te i kväll. Och jag får offra mig och tillsätta honung. Jag gillar inte honung; det är för sött. Men det innehåller ju en massa bra nyttigheter. Jag använder inte socker, varken på fil eller i kaffe och te.
Nu ska immunförsvaret boostas och bassiluskerna/virusmarorna få sig en käftsmäll så de flyger all världens väg! Jag har varken tid eller lust att bli sjuk. På lördag ska jag och maken ha en dejt; vi ska klä upp oss och göra oss vackra för varandra, umgås utan TV och mobiler, laga maten tillsammans. Efter snart 19 år som par måste man hotta upp förhållandet. Så varför inte en dejt? Vara lite nostalgiska och minnas tiden vi gick på rosa moln. Bry oss om varandra. Alltså verkligen bry sig om hur den andre mår och så vidare. Visa sin kärlek och uppskattning för varandra. Sånt är viktigt.
Nästa vecka har jag bokat tid hos en Personlig tränare på gymmet. Jag ska, förutom att gå 12500 steg/dag, bestiga pedalhingsten och cykla några kilometer/dag. Och lyfta skrot två gånger/vecka. Jag har verkligen INTE tid att vara sjuk.
Häck väck bassilusker och virusmaror!

Jaha. Jag trodde jag skulle klara mig men nä, igår kväll började febern göra anspråk på mig. Frös innan jag somnade men ville inte krypa ut ur täcket för att hämta en filt. Jag vaknade i samma ställning som jag somnade, trettio minuter innan alarmet ljöd. Den halvtimmen gick alldeles för fort! Alvedon till frukost. Nu börjar den gå ur kroppen men jag måste vänta minst en timme innan jag stoppar i mig en till.
Kaffe slinker ned utan problem! Tyvärr tog knäckebrödet slut igår så jag var tvungen att äta mjukt bröd till frukost vilket innebär att jag börjar känna sug i magen efter något ätbart. Eller.., hjärnan säger det. Egentligen är jag inte sugen alls. Äter för att inte tappa mer kraft.
Nu ska jag vila en stund efter jag fått något i magen.