Ja, allt roligt har ju ett slut! Även den två veckor långa husvagnssemestern i Norrland. Slutmålet var Björkliden, ca 10 mil väster om Kiruna. Jag har inte varit där uppe på 28 år och jag hade nästan - men bara nästan - glömt HUR vackert det är. Abisko och Björkliden är mina favoritplatser i Sverige. Lapporten är min absoluta favoritvy; jag tycker den är helt fantastiskt vacker och pampig. Vi såg delar av den från husvagnen i Björkliden. 

Vi gick till Silverfallet. Jag trotsade min höjdrädsla och vandrade på stigen längs med jokken. Det är inte svårt att förstå varför det heter Silverfallet när man ser den forsa fram i den ganska djupa fåran på fjället.   maken fyllde vår vattenflaska med kallt, friskt, rent och gott vatten från jokken. 

Vi passade på att åka till Narvik, ca 7 mil från Björkliden, där vi besökte Krigsmuseet. Vägen mot Narvik är sagolikt vacker. Det är ganska lustigt att landskapet skiljer sig så markant mot det svenska trots att det är så nära. Norska sidan var väldig karg men med mer bebyggelse (sommarstugor?) och snöfläckar här och där längs vägen. Det svenska landskapet har mer träd. Och så alla fjäll som tornar upp sig långt bort vid horisonten... obeskrivligt vackert. Luften är så ren och klar.

På hemvägen åkte vi över till Finland från Pello. Vi fick en kulinarisk upplevelse då vi åt porokebab! Mycket gott. Poro är ren på finska... Men natten var ett rent ut sagt helvete; hundratals attackmyggor hittade in genom någon glipa i myggnäten i fönstren. Inte mycket sömn den natten.... Men vi campade två nätter på Pite Havsbad. Maken och dottern badade i havet. 

Några renar har vi sett, bland annat två som sprungit framför bilen.

Vi ska återvända till Björkliden, klart som korvspad. Men först ska vi satsa på en hund!