... Sol och värme! Jag har varit ute en timme med katten och det var så varmt och skönt! + 18 grader i skuggan! Ljuvligt!

Jag har haft en riktigt kocko upplevelse: hörde göken långt bort i skogen, jag började härma den: "kocko kocko kocko" och den kom närmare och närmare; den fladdrade i skogen bara ett tiotal meter från tomten. Katten låg i solen och rullade sig på rygg. Hon njöt också av solvärmen  !

Värmen ska visst fortsätta under helgen; HÄRLIGT!!!

  Ny kontakt med ett annat förlag! Det inger, åtminstone för stunden, nytt hopp! Ja, jag får väl göra som grodan: leva på hoppet  ! Jag har bett om offert på deras tjänster. Tänker inte ta ut något i förskott. Fast det är lätt att göra det mitt under glädjeruset.

Nu håller jag tummarna för att offerten är rimlig...

Jag fick ju en luddig offert förra året från ett förlag.   Maken och jag läste den tillsammans och bara ruskade på huvudet; OM jag tryckte upp 100 ex och sålde alla dem inom tre månader (tror jag) behövde jag inte betala något men lyckades jag inte så var jag tvungen att beta - summan har jag glömt. Fast det stod inte i klartext utan det läste vi mellan raderna. Och så hittade jag ett annat förlag som jag mailade i slutet av förra sommaren. Jag kontaktade dem eftersom jag ville veta deras synpunkter. Jodå, vi har haft en dialog men nu känner jag mest att de vill att jag ska förklara VARFÖR jag vill berätta just den historien och de tycker inte om titeln jag har gett mitt manus.

Nu har jag alltså fått ett nytt hopp! TJOLAHOPP!

 Tänk vad tiden går! Det känns ju som om det var igår! Fast ibland känns det som om det ska ske idag! Och andra stunder känns det som om det hände för en evighet sedan. Det känns som tiden bara rasslar iväg. Då är det tur att man har sina minnen   !

   Idag är det fem år sedan jag gifte mig. Kyrkan vi gifte oss i är samma kyrka som jag konfirmerades i och vår dotter döptes i. Det känns familjärt.

Min kära morbror eskorterade mig till altaret där min blivande make väntade tillsammans med best man. Han var så stilig, vacker och han strålade av lycka när morbror lämnade över mig. Vår dotter var brudnäbb. Så förtjusande näpen i en ljusblå klänning hon fått av sin mormor. Min bror sjöng för oss, Annie's song och Love is all around.

Det var en fantastisk dag som tyvärr gick alldeles för fort men den har etsat sig fast i minnet och jag plockar fram det ibland, alltid med ett lyckligt leende.     

Dessvärre finns varken min mor eller morbror kvar hos oss på jorden . Inte heller finns mammas bäste väns make med oss längre. Jag antar att de firar där de befinner sig nu.

Ikväll blir det någon enklare förtäring och vi firar imorgon istället. Till min make:   Jag älskar Dig!