Förra veckan röntgades Midna - armbågar och höfter. Veterinären hoppades att Svenska Kennelklubbens veterinär skulle hålla med henne; att Midnas leder såg fina och friska ut.
Det borde ju inte vara annat än bra eftersom Midnas föräldrar är/var friska. Att vänta är alltid en känsla av nervositet. Inom 14 dagar skulle vi få certifikatet från SKK.
I förrgår var det ett kuvert adresserat till mig. Jag slet upp det mellan brevlådan och huset. Och såg resultatet. Armbågar 0, en lättnadens suck. Ja men höfterna då? Certifikatet har text på EN sida. Hallå, höfterna! Jag ville ju veta där på fläcken. Nedre delen av arket; där såg jag förklaringar och resultat. Jaha... Vad betyder det här? Hö höft B, Vä höft C. C = Lindrig dysplasi. C-klassad höft... Vad har det för konsekvenser, förutom att det inte blir någon kull?
Det var som om luften gick ur. Det blev något av déja vu; min Newfoundland som hade friska höfter men dåliga armbågar fick vi låta gå till de sälla jaktmarkerna endast 16 månader ung. Fast så illa ställt var det ju inte med Midna! Men ändå smög sig tanken in i min hjärna.
Men det är inte helt hopplöst; Midna kan leva ett normalt hundliv med drag. Dessutom kan man röntga om höfterna eftersom resultatet kan bero på att hon inte har utvecklats färdigt eller otydlig röntgenbild (vilket jag inte tror eftersom veterinären kollade bildkvaliten). Vi hade planerat att ställa ut Midna i april. Nu snurrar tankarna: ställa ut eller inte, röntga om eller inte. Hur som helst måste vi bestämma oss fort, i alla fall när det gäller utställningen. Dottern vill att Midna ställs ut.

I natt har jag sovit för mycket; åtta timmar i sträck! Det är jag inte van vid. Därför känner jag mig trött i dag.
Men jag firar i dag! Vaddå? Jo sex år som rökfri! Igår var det sex år sedan jag rökte min sista cigarett. Det är så skönt att vara av med giftpinnarna! Inte var det svårt heller; vilja och motivation! Nu rökte inte jag så mycket; ett till två paket i veckan men sammanlagt upp till 40 cigg/v. Nikotin är ju ett gift och det märktes när kroppen blev av med det. Jag började hosta och fick hjärtklappning. Lite abstinens? Men migränen försvann! Jag har knappt ens haft huvudvärk sedan jag slutade röka. En gång har jag haft migrän sedan rökstoppet. Och det är jag knappast ledsen för! Tyvärr har dottern ärvt migränen. Min mormor, mamma, en moster och en morbror hade det. Jag fick det också.
Eros har redan varit ute en stund. Han brukar ligga under tujan och spana på fåglarna. Jag har sagt åt honom att fåglarna får han inte ta! Möss får han ta hur mycket han vill - bara han inte försöker ta med sig dem in. Det har ju hänt att han har haft en mus i munnen när jag skulle släppa in honom men då får han inte komma in.
Midnas löp börjar gå mot sitt slut. Det märks framför allt på hennes aptit och humör; hon äter bättre och är gladare. Vissa tikar blir tjuriga under löpet. Midna var väldigt tjurig fläckvis.
Nu är det dags för påtår med dopp; nötformar och glaskransar!

Efter nästan två veckors ledighet känns det både skönt och inte att vardagen snart kommer. Maken börjar jobba i morgon, hemma så det blir en mjukstart för honom. Skolan börjar på fredag. Ja sedan är det som vanligt; skola, spelningar och arbete.
Men vi kan njuta av lugnet några dagar till!
Julsakerna ska plockas undan. Å så hoppas jag förkylningen försvinner; det börjar bli jobbigt och tråkigt att ha led- och muskelsmärta och att ha brist på ork! Jag blir slut av att gå upp eller ned i trappan. Det blir jag verkligen inte när jag är frisk!
Jag måste bli frisk snart! Min äldsta systerdotter med familj kommer snart upp och jag har lovat baka vaniljbullar. Hennes dotter älskade mina vaniljbullar när de var här i somras.
Å vad sugen jag blev på att baka! Lusten finns men inte orken... :-(.
Strax dax att göra lite nytta; fixa påtår...

31 december; årets sista dag. Det har gått så fort; dottern blev tonåring, Midna firade sin första födelsedag, vi blev med ytterligare en katt och jag har träffat min bror tre gånger i år! Ett litet urval av året som gått.
År 2015 avslutas med god mat och dryck samt äkta Champagne vid 12-slaget. Jag har inte kommit på något nyårslöfte. Om några dagar firar jag sex år som rökfri så sluta-röka-grejen är redan avklarad. Godis och kaffebröd äter jag inte ofta så det känns ju inte aktuellt att minska på. Nåväl, jag kommer kanske på något...
Även i dag är det vykortsvackert ute! Hoppas jag mäktar med en promenad sedan. Jag är matt och hade nästan feber i morse; hoppas på att alvedonen ska sätta fart i kroppen. Maken är också risig men piggare än mig. Han är just nu ute på en liten runda med Midna. Undrar om Eros gör dem sällskap? Är han ute när Midna ska rastas eller gå på promenad brukar han följa med. Athena vill inte gå ut; hon trivs bäst med att sova på köksstolen. Skönt, tycker jag; hon är alldeles för liten för att tampas med diverse faror utomhus! Eros är tuffare och mycket större!
Undra sade Flundra om gäddan är en fisk... Det är hög tid att ta fram Uno-limpan så den äts upp!
Gott slut och Gott Nytt År! Och snälla, tänk på alla djur som räds smällare och raketer; smäll av otyget vid 12-slaget - om det nu måste fyras av dyr och miljöskadlig pyroteknik.

Då är det inte många dagar kvar på 2015. Vid årsskiftet kommer bakterier och virus för att bosätta sig i näsa och hals. Måste de vara så förutsägbara? Det svider i näsan och halsen, munnen är lika torr som Sahara, leder och muskler värker. I natt hade jag nog feber; jag frös så jag skakade.
I morse var det - 11. Inne var det 16,7. Då blev golvplankorna genast lite kallare! Maken tog ut Midna på en snabbis, Eros sprang ut. Han var dock inte ute länge.
Det är en mycket vacker vinterdag; solens strålar får snön att gnistra. Klä på sig och gå ut en liten promenad; det skadar ingen med kall, härlig, frisk luft. Midna behöver röra på sig precis som vi. Visserligen är hon lite trött och slö pga att hon löper. Hon låg vid ytterdörren och ylade för en stund sedan. Ropar efter en pojkvän!
Nä nu ska vi mata brasorna så det blir en dräglig temperatur här inne sedan blir det en liten sväng med maken och vovven.
Bild från igår

[Bild]

Snart slut på den långa och mörka höstterminen samt läxor, kompletteringsuppgifter och betygshets. En välbehövlig uppladdning i form av jullov står för dörrren. Dottern mår inte bra i dag; migrän. Det är väl för att allt släpper; blockflöjtskonsert igår som hon varit lite smått nervös inför och all frihet från läxor med mera.
Julstöket går framåt: nu är Janssons frestelse klar. En stor till Julafton och en liten till svärfar. En tredjedel av den obligatoriska Uno-limpan är gjord; till svärfar. Jag brukar göra frestelse och en Uno-limpa åt honom samt ett litet gäng köttbullar.
Lite smått pömsig i dag. Självförvållat; tittade på Titanic igår. Det spelar ingen roll att jag sett den hur många gånger som helst; ögonen sprutar lita mycket för det!
En påtår innan Midnas morgonrastning, kanske?

Tidigare i dag var det dags för Athena att vaccineras. Lilla hjärtat var lite nervös under bilfärden; det hände ett par olyckor i buren.
Hon pep lite när nålen trängde in i nacken. När det var över ville hon inte gå in i buren. Hon kom in i buren i alla fall så vi åkte hem. Athena pep lite men lade sig till ro.
Hon blev väldigt glad när dörren till buren öppnades. Det tog inte många sekunder innan hon sprang ut från den.
Nu ligger min lilla kattsessa på ryggstödet och sover i solskenet!

Då är det tisdag!
Äntligen har jag fått kontakt med försäkringsbolaget och tecknat försäkring på Eros. Nu är alla våra små försäkrade!
Det känns lite bättre i ryggen i dag, inte lika stel och smärtfylld. Men det blir inga längre utsvävningar med Midna i dag heller; riktigt så bra är jag tyvärr inte. Det blir att, som igår, ta det lugnt och variera stå-gå-ligga-sitta.
Undrar om jag fit 4 fight i morgon? Promenad och baka matbröd! Nåväl vi får se i morgon!
Nu är det tisdagen som gäller!
Bredvid mig i soffan ligger Midna och vilar efter frukosten. Hon har ätit dåligt under ungefär en vecka. Men jag tänkte till; vi ger henne icke blötlagt torrfoder och då äter hon. Än så länge, är väl bäst att tillägga ;-)!