Jag har alltid undrat varför det är så lätt att förlora krafterna men inte lika lätt att få dem tillbaka. Vid en tids sjukdom, till exempel. Jag vet inte vad dottern och jag har drabbats av men det är inte någon vanlig förkylning i alla fall. Nu när febern är borta är jag fortfarande matt. Jag känner mig som Bambi på hal is efter att ha gått upp och ned i trappan.
Hur som helst är vägen tillbaka inte lika lätt som "raset". Jag duschade igår och det var nog nästan lika jobbigt som en kvarts mara. Nåja, krafterna kommer tillbaka så småningom! Jag drack kaffe igår, första gången på nästan en veckas koffeinbrist. Och igår var första dagen som jag inte sov bort till hälften! Jag har i princip haft horisontalläge sedan i söndags kväll. Jo då det går framåt; finns hopp om livet :-). De små framstegen = stor glädje.
Trots att uppförsbacken är seg ska jag ta mig upp och hålla mig kvar på krönet.

I lördags blev dottern överraskad! Maken åkte in till stan för att bland annat komphandla. Månader av hemlighetsmakeri var till ända! Äntligen! Min vän med stort V tillika dotterns gudmor från Östergötland klev in genom dörren. Det var nog årets höjdpunkt för dottern. Hon är ju även gudmor åt Athena, Eros och Midna ;-)! De är hennes pälsgudbarn...
Så kul att träffa henne! Synd bara att jag var risig. Vi drack lite vin, förberedde inför söndagen och pratade.
Söndagen började fyra på natten med frossa. Täcke och filt; jag frös så jag skakade! Somnade och vaknade när klockan vrålade. En dusch och jag kände mig något fräschare men fortfarande matt. En alvedon slank ned ungefär en timme innan vi skulle vara i kyrkan så jag skulle orka med högmässan.
Det var en fin högmässa med konfirmanderna som läste texter och redovisade Krakow-resan. De hade bilder och de läste bildtexter från besöket i Auschwitz-Birkenau, förintelselägret från andra världskriget. Porten in kallades Dödens port. De har jobbat med ett mycket viktigt ämne under deras träffar, alla människors lika värde.
Eftersom jag var så förkyld avstod jag från nattvarden, jag orkade inte ens gå fram för att få välsignelsen.
Efteråt bjöd vi på lunch, tacos. Och fika med daimtårta, som Gudmor var snäll att fixa då jag inte kunde. Min bror var snäll som gick i genom pianot.
Fina presenter fick hon: krucifix+kedja, klocka, pengar, armband med en G-klav, presentkort.
Jag kände mig skapligt pigg då jag körde dotterns gudmor till tåget. Men hemma säckade jag ihop.
Vete tusan vad jag åkt på! Men någon vanlig förkylning är det inte. Någon influensa med tanke på febertoppar och smärta i leder och muskler. Hostan from hell och halsont som kommer och går. Nu har även ena örat börjat värka.

Undrar jag vad det är för något jag drabbats av: förkylning eller influensa... Jag har ont i varenda led och varje muskel. Halsen värker av och till. Jag har varken tid eller lust att vara sjuk! Men det är bara att bita i det sura äpplet och göra det bästa av det. Vila och dricka...

Jaha och vem trodde att jag skulle klara mig från förkylning?? Och var den tvungen att komma nu? Vaknade i natt av hostan from hell; hostade så jag nätt och jämt fick luft eftersom halsen var raspig. Och feber! Bara att masa sig upp och gå ned för att svälja en alvedon. Väl tillbaka i bingen och har lagt mig till rätta... host host HOST! Å så var det för varmt med täcke och för kallt utan. När vi sedan gick upp hade jag så ont i halsen att jag knappt kunde svälja...
Jag har varken lust eller tid att vara sjuk! Det är konfirmation på söndag! I morgon skulle jag glasera mjuka kakor med min systerdotters dotter. Men då får man ta till plan B: maken får svänga förbi syrran och lämna grejorna där. Så kan någon hjälpa min "lärling" att glasera. Det känns för %#$*@& att jag inte kan men jag vill inte riskera att smitta henne eller hennes storebror. Jag orkar inte heller.
Snart dax för en balja java!

Redan onsdag?! Ja tydligen. Kort vecka.
Midna har varit lite trött och slö samt tjurig under en tid. Jag har även tyckt att hon lagt på hullet och inte minskat i vikt trots mindre mängd mat och belöningsgodis. Förra onsdagen hade vi tid hos veterinären för att Midna skulle lämna blodprov; kolla sköldkörteln. Igår fick vi provsvaret: sköldkörteln fungerar utmärkt. Senare under tisdagen kom löpet i gång. Visserligen misstänkte vi att löpet var nära men hon har inte varit så här "hormonstinn" så pass långt innan förut. Hon är lite ur gängorna vid löp; vill knappt gå ut och hon lägger sig ned på promenaderna samt är väldigt stingslig. Under de senaste två löpen har hon blivit skendräktig. Då är katterna hennes valpar. Hon tvättar och fostrar dem. DET är inte så populärt hos katterna. Då måste vi hålla extra koll; de kan skada varandra av misstag. Nu senast när Midna var skendräktig svullnade två av juvren och det kom lite mjölk. Hon har lagt upp sig i diställning när de gått förbi henne. Jobbigt för katterna men det är nog värst för vovven. Hon är lite olycklig under löp och skendräktighet. Det ska visst finnas någon "medicin" som hunden kan få vid skendräktighet. Vi får testa den.
Onsdagen har börjat kyligt; minus sex grader. Ja det blir väl till att skrapa rutor.

Då är det fredag! En helg i "jobbets" tecken. Jag håller på att träna med glutenfritt mjöl. Det kommer mer och mer, gäller att hänga med. Det är lite annorlunda att baka med glutenfritt; annorlunda konsistens tycker jag. Det var ju inte riktigt på tapeten med glutenfritt när jag utbildade mig för drygt 16 år sedan. Glutenfritt var ju nästan bara hälsokostnördar som åt då. Nu vet man ju lite mer om glutenintolerans. Jag ska ju ha ett sortiment med laktos- och sockerreducerat innehåll samt ett litet utbud av glutenfritt. De flesta bakverken kommer att vara laktosfria. Om någon efterfrågar till exempel "vanliga" bullar med socker och sirap så är det okej; jag är flexibel.
Jag ska testa en annan metod att framställa saft. Min kära makes idé <3!

Låg vaken i princip från 02.30 till 06.00 Frös och var varm omvartannat, öm i muskler och leder, så där före-förkylnings-torr i halsen. Jag har travat som en chipskodd räv ned till köket för att skåpsupa kopilsner. Det tjorvar i halsen. Ja men varför skulle jag klara mig?
Jag har intagit horisontalläge i soffan i väntan på
1: Alvedonen ska verka
2: JAVAT ska bli färdigt
Dottern har ju varit risig hela veckan så det är väl inte så konstigt om jag insjuknar. Jag får se till att friskna till under helgen så jag klarar av att skjutsa dottern till/från bussen och i sämsta fall orka rasta Midna. Men vi tar en dag i sänder.
Nu är visst javat klart!

Nog känns det att jag varit sjuk alltid. Två rastningar och en vända för att hämta ved... Skakig i benen och eftermatt. Kallt ute och kyligt inne så jag måste ju hämta ved. Maken var tvungen att åka till jobbet i dag så jag måste ju klara av allt själv tills han kommer hem.
Dottern är mycket bättre i dag. Hon äter pannkakorna som blev över igår till brunch. Själv har jag intagit horisontalläge under filten i soffan.
Jo det går minsann fort att förlora kraften men inte går det lika snabbt att återfå den!
Undrar om jag ska ta en kopp te till eller en java..? Måste hur som helst lägga in i spisen...