Vilken dag! Eller i alla fall DEL av den. Jag är en erfarenhet rikare. Nåväl det hade kunnat vara värre. Det blir ju inte riktigt som planerat alla gånger. Men det är väl charmen med livet, antar jag. Hur kul vore det om varje dag var den andra lik...
Så vad hände då? Jo det var så här:
Bensinlampan lyste på instrumentpanelen. Ja det finns väl så det räcker in till sta'n? Lika bra att chansa. In i bilen och körde iväg. Ut på motorvägen. Ja men det funkar ju bra! Jippi! Kommer närmare sta'n. Men vad nu då? Pärlan svarar inte på gasen. Hastigheten sjunker. Snälla Pärlan håll ut! Men nej, det var bara att styra in till kanten; bilen rullade på ångorna. Soppatorsk. Bara vrida av tändningen, sätta på varningsblinkers. Varningstriangeln... i kyffet under hundburen. Men vilken tur; den låg bredvid buren. Ännu mer tur; reservdunken låg där också. Ut med den, låsa bilen och veckla ut triangeln medan apostlahästarna styrde kosan mot färdriktningen. Ställde ned den och vandrade tillbaka. Tog upp dunken och började gå. Just där och just då började jag skratta för mig själv. Jag kom att tänka på en scen ur Jönssonligan får guldfeber. När Vanheden (Ulf Brunnberg) går med en vält framför militärens pansarbil och fabulerar soppatorsk... Crazy jag vet men att gapa och svära hjälper ju knappast!
Jag hade väl gått 1 km så stannade en äldre kvinna och erbjöd skjuts till macken. Hon inte bara skjutsade mig; hon väntade medan jag fyllde dunken och körde mig tillbaka till stället hon plockade upp mig på. Medmänskligheten finns! Nåväl bara att traska tillbaka till Pärlan. Hoppas inte batteriet har tagit stryk...
Ställde ned dunken bredvid bilen och gå för att hämta triangeln. Sträckan tillbaka till bilen från triangeln var nog extra lång. Så kändes det i alla fall. Jag kunde tömma dunkens innehåll i bilen; voilá! Pärlan gick i gång utan problem!
Jag vet då ett som är säkert; reservdunken stannar i skuffen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj oj nu är det länge sedan jag bloggade! Men det har sina orsaker..! Först och främst har jag haft en period med mycket jobb. Fått vikariera för kollegor och några extra jobbpass. För snart två veckor sedan däckade jag under natten. Feber. Ont i...

På kvällskvisten har jag och fästmannen fixat med belysning och fortsatt med timret. Några timmar ute i oktoberkvällen. Lite kyligt. Det ska bli gott med te när fästmannen kommer in. Han plockar undan ute och släcker samt stänger. Nu fryser jag. Ha...

Skönt med sovmorgon. Och skönt att slippa gå upp och skjutsa dottern. Gårdagens jobb känns i axlarna i dag. Åtta timmar storstäd, ja jag skulle ljuga om jag påstod att det inte kändes. Nu inmundigar jag dagens första balja java. Och det smakar finf...

Ett par morgnar har jag fått skrapa rutorna på bilen. I morse var det regn. Det märks att hösten bli mer och mer intensiv; kvällar och morgnar är väldigt kyliga. Även dagarna är kyliga trots att solen tittar fram då och då. Det har gått så fort; nys...

Då är det sista September i dag. För fem dagar sedan firade jag och fästmannen åtta månader som officiellt par. Det har gått fort; väldigt fort. Och det känns fortfarande bra :-)! För en tid sedan fick jag frågan om jag var lycklig tillsammans med fä...