I dag var det lite segt att gå upp ur sängen; segare än vanligt faktiskt. Maken stängde av sitt larm, kröp ned under täcket och började dra lätta timmerstockar. Jodå jag kunde ha gjort likadant. Utan problem! Men det går ju inte för sig! Det är både buss och tåg mina kära familjemedlemmar ska åka med och de väntar inte på den som kommer sent. Dessutom lurar man sig själv genom att krypa ned i sängen; man blir inte piggare av det.
Det vara bara att klä på sig, gå en trappa ned och fixa tevatten samt koka ägg. Att väcka dottern på morgnarna är ett kapitel för sig. Hon somnar om innan jag hinner lämna rummet. Jag är jobbig och tjatig. Men om hon går upp slipper jag ju springa upp och ned som en chipskodd räv och tjata! Frukosten är ett annat kapitel. Det är inte gott, varför måste hon äta frukost, andra äter inte frukost hemma osv osv. Bara att stå på sig och vara konsekvent; frukost äter man hemma!
Hon kan inte vara med på idrotten pga halsont. Bara att skriva intyg. Det ligger kvar på bordet.
Nu är det bara 1,5 vecka kvar till sportlovet!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj oj nu är det länge sedan jag bloggade! Men det har sina orsaker..! Först och främst har jag haft en period med mycket jobb. Fått vikariera för kollegor och några extra jobbpass. För snart två veckor sedan däckade jag under natten. Feber. Ont i...

På kvällskvisten har jag och fästmannen fixat med belysning och fortsatt med timret. Några timmar ute i oktoberkvällen. Lite kyligt. Det ska bli gott med te när fästmannen kommer in. Han plockar undan ute och släcker samt stänger. Nu fryser jag. Ha...

Skönt med sovmorgon. Och skönt att slippa gå upp och skjutsa dottern. Gårdagens jobb känns i axlarna i dag. Åtta timmar storstäd, ja jag skulle ljuga om jag påstod att det inte kändes. Nu inmundigar jag dagens första balja java. Och det smakar finf...

Ett par morgnar har jag fått skrapa rutorna på bilen. I morse var det regn. Det märks att hösten bli mer och mer intensiv; kvällar och morgnar är väldigt kyliga. Även dagarna är kyliga trots att solen tittar fram då och då. Det har gått så fort; nys...

Då är det sista September i dag. För fem dagar sedan firade jag och fästmannen åtta månader som officiellt par. Det har gått fort; väldigt fort. Och det känns fortfarande bra :-)! För en tid sedan fick jag frågan om jag var lycklig tillsammans med fä...