... Oktober i ett nötskal. Vedspisen är tänd, frullen ett minne blott och nu dagens första java.
Eros tjatar vid dörren men jägarna är här och då får inte han gå ut. Athena ligger på soffans ryggstöd och Midna vid makens fötter. Vi är omgivna av våra älskade fyrfotingar; våra <3 pälsbarn. Då gör det inget att det är grått, regnigt och trist utanför hemmets fyra väggar! Jag har undrat många gånger hur vi kunde klara oss utan våra små. Nu är ju livet komplett!
Någon måste masa sig ut och hämta ved om ett tag. I eftermiddag tänds nog även en brasa i kaminen. Det blir så kyligt och rått inne vid regn. Grådasset förhöjer ju kylan och råheten, tycker jag.
Jag minns när jag var liten och undrade hur djuren i skogen klarade sig vid regn och så vidare; de bodde ju inte i hus (jo rävar och grävlingar har ju sina gryt). Då sade min mamma att rådjur och älgar med flera djur sökte skydd under granarna, djurmammorna låg tätt intill sina ungar för att de skulle hålla värmen. Jag tyckte synd om djuren som inte hade något hus att bo i.
Jaaaa, kanske tajm att peta in en pinne i brasan snart?