Jösses vad dagarna springer! Redan onsdag. Jag är inte den som klagar. Snart är det helg och sedan en ny vecka. Countdown till höstlovet har börjat!
I dag ska jag baka äppelmuffins. Jag klyftade äpplen och kokade upp i sockerlag smaksatt med kardemumma. De står i kylen, i lagen, och mummar till sig. Det ska bli spännande; just så här - som jag ska göra i dag - har jag inte gjort förut. Äppelmuffins har jag gjort men inte riktigt på det här viset... Sedan ska jag göra en variation på chokladbollar ;-)! Och så har jag tvätt att ta hand om! Plus att jag ska tvätta. Det finns alltid något att göra - vare sig jag vill eller inte!
Jaha skrapa rutor i dag med... Vad annat att vänta? Vi går ju mot kyligare tider... Jag längtar efter att få på vinterdäcken; i och med frosten blir vägarna hala. Det är ett viltrikt område, även uppe på stora vägen. Djuren syns dåligt och rätt som det är kliver det ut en hjort. Eller älg. Då vill jag få stopp på bilen i tid.

Nu känns det verkligen att hösten har kommit. Just nu är det 1,5 plus ute. Nollgradigt vid läggdags. Kyligt och rått inne. I dag kan jag inte elda. Inte nu på förmiddagen; sotaren kommer!
Jag sitter under min mjuka, gosiga pläd med en mugg java.
I dag ska jag klyfta äpplen och lägga i sockerlag smaksatt med ett uns kardemumma. Och jag har äntligen kommit på var jag ska förvara de burkar och bakformar som inte får plats. Tills vidare i påse under arbetsbänken. Jag ska se om jag kan hitta ett skåp som får plats under. Förlåt <3 maken men då kommer de bort från från ytorna.
Jag väntar på provsvar från vattenprovet. Ett mikrobiologiskt sådant. Och så ett egenkontrollplan. Jag ska få uppfylla en stor dröm; ett eget bageri. Det känns fortfarande overkligt. När jag fick beskedet med riktlinjerna förstod jag inte att Miljökontoret hade godkänt mig! Det är ju lite fix innan jag kan dra i gång; registrera anläggning och företagsnamn till exempel. Beroende på hur snabbt eller långsamt byråkratins kvarnar mal så vet jag inte exakt startdatum men jag hoppas på november.
I går gick vovven och jag en mycket längre promenad mot vad vi brukar, 3,8 km. Vi mötte maken som kom från tåget. Midna har tappat lite kondis under den varma sommaren så vi smyger i gång med längre rastningar och kortare promenader för att bygga upp flås och muskler. (Nu är det väder för dragträning! Nu måste vi fixa skrindan så kan hon hjälpa till att dra ved in i vedboden) Hon var så duktig! Jag brukar passa på att träna jogga under promenaderna. Det gick också jättebra.

Måndag. IGEN!!! Vem snor helgen? Jo det är samma tomte som vrider fram klockan under natten... Så känns det i alla fall.
Jag ska förbereda för muffinsbak. Tänkte göra äppelmuffins. Då behöver jag inventera skafferiet och se vad som behövs komphandlas. Annars behöver vi inte handla något i dag; skönt för maken att bara blåsa hem från stationen.
Jag måste även göra äppelmos; vi tog det sista till gröten i morse. Och så vill jag göra äppelsaft. Men var sak har sin tid. Först ska jag fixa klyftor till mina kommande muffins.
I morse var det lite varmare än igår; +5 ute och 17,9 inne. Graderna inne ska tas med en nypa salt; termometern sitter över elementet. Jag tände i vedspisen eftersom det var lite kyligt och rått inne. Får väl tända kaminen lite senare under dagen. I morgon kommer sotaren och då kan jag inte elda. Jag ska i alla fall hämta in ved så kitteln fylls!
En av dagens sysslor är att röja/stuva om i kylen. Det är så fullt att det rinner över! Man ser inte skogen för alla träd... Det är syltburkar och jag vet inte allt! Huller om buller. Nä det behövs rensas så det blir lite ordning!
Nu behöver jag nog en påtår!

Nu har vi rensat (kära maken mest) bersårabatterna, minnesplatsen och rabatten/växtplatsen vid husvagen, lagt på jord och täckbark. Nu hoppas och tror vi att rosorna klarar vinterns påfrestande kyla. Alltså rosornas rötter. Den nya rosen vi köpte har växt så det knakar. Grov stam med grova taggar - aj aj aj! Den fick ett lager sågspån när vi planterade den. Dotras vita ros (som har knoppar) kom igen efter den extrema kylan (?) i januari. Likaså den andra rosen i bersån. De andra två rosorna i huvudentrén till bersån; de tog sig visserligen men de är tunna och låga. Har knappt växt alls. Jo den ena är något högre men väldigt tunna. Kaprifolen fick fart och växte. Den blommade tills för någon vecka sedan. Jag minns någon gång i juli när vi satt i bersån och doften av kaprifol helt enkelt var totalt översvallande! Inte så det blev för mycket!

+2,5 grader ute och 15,9 inne på övervåningen. Vi har hittills varit bortskämda med en varm höst/brittsommar.
Vi bestämde oss igår att vi inte skulle ta in ved. Hm, det är ett beslut vi ångrar nu... Ja det är väl bara att bita ihop, klä på sig och hämta ett par kassar ved!
I dag MÅSTE vi köpa jord och täckbark. Vi måste skydda rosorna. Och nu är det hög tid att ta bort amplar och urnor; de har gjort sitt.
Vi ska fortsätta med veden, efter lite trädgårdstid. Det blev inte så mycket vedpyssel igår eftersom vi var och shoppade. Men lite är bättre än inget! Jaha undrar om maken och jag ska dra sticka om VEM som gör vad; en tar ut hunden och en hämtar ved... Det finns ett par klabbar i kitteln. Om jag tänder kaminen måste ju någon av oss hämta ved...

Jag blir arg och ledsen när jag ser videoklippen med vargarna på Kolmården angående rättegången. Det var fruktansvärt tragiskt att djurskötaren omkom. Men med tanke på hur vargarna har hanterats med våld (sparkar osv) så kanske inte vargarna har den bästa människosynen. Olyckor sker tyvärr när människan ska lägga sig i.
Ämnet varg är infekterat i Sverige och de flesta vill utrota arten. Nu har varghatarna fått vatten på sin kvarn. Och jag har full förståelse för de som får sin boskap dödade att de ogillar rovdjur, i detta fall varg.
Jag har varit i varghägnet på Kolmården och jag skulle gärna göra om det. Det var en säkerhetsgenomgång innan vi åkte till hägnet. Vi blev instruerade om hur vi skulle bete oss; om vi tappade något på marken fick vi inte plocka upp det. Vi fick skriva under att vi gick in på egen risk. Trots att vargarna var flaskmatade så var de inte tama; bara vana vid människor. Framför allt rovdjur som är vana vid oss tvåbenta kan vara/bli farliga. Vargarna i hägnet var/är inte som den domisticerade vargen. Även vårt tama husdjur (hunden) är ett rovdjur. Jag ser vargen skymta fram ibland hos Midna. Enligt många forskare/vetenskapsmän är bland annat Malamuten och Huskeyn de raser som är närmast besläktade med vargen. Midna är väldigt lik sin anfader, vargen.
Om nu vargar måste skjutas av; skjut de som är skadade/sjuka. Inte friska djur och absolut inte alfaparet!
Bland den amerikanska ursprungsbefolkningen vördas vargen och de ser den som en andlig budbärare mellan vår värld och andevärlden. Den civiliserade människan är kanske inte särskilt upplyst vid närmare eftertanke. Har vi inte växt i från Rödluvan och vargen?