Bombhotet mot tågtrafiken visade sig vara falsklarm. Jättekul skämt. Eller inte. Det drabbar resenärerna och deras familjer. Jag förstår inte vad nöjet är att skämta om en sådan allvarlig sak. När jag var 13 år ringde det på dörren och hela grusplanen blinkade blått. Säkert fem, sex polisbilar. Polisen som ringde på sade till min mor: "Bli inte rädd men vi har fått tips om att det ska finnas en bomb här." Dagen efter evakuerades vi och en polis med bombhund sov i husvagnen. Vi åkte bort över lördagen och när vi kom tillbaka på söndagen fick vi poliseskort från polishuset. Jag fick bo hos min ena syster veckan efter. Det visade sig vara falskt. Någon eller några roar sig på andra människors känslor. Och i det här fallet; kaos i tågtrafiken. DET gör mig väldigt irriterad!

Då var det redan torsdag! Veckan har gått fortare än vanligt. Det kan ju bero på att dottern varit hemma från skolan. Hon är hemma i dag också. Hur vi gör i morgon bestämmer vi i kväll. Hon måste vara feberfri minst en dag innan hon går till skolan. Det enda positiva med att ha en sjukling hemma, förutom sällskapet, är att jag inte behöver gå upp klockan 05.00 Kära maken sade att jag var otäck som lade mig igen. Det skulle han aldrig göra :-)! Ja just det! Hur var det när jag hade praktik på Nyfiket 2001?! Gick han upp med mig strax före 04.00? Nej han låg kvar i bingen och snarkade...
Nu är det dags för en java och släppa ut katterna från dotterns rum. Eros vill väl ut och Athena vill lägga sig i dubbelsängen eller på en köksstol. Midna fjantar och fjäskar i köket; dottern äter frukost.