Nä det blev inget vedkånkande i dag! Jag hade lite soffhäng med hunden och katterna istället.
Midna och jag tog en halvskaplig promenad på 5,6 kilometer. Vi gick in på skogsvägen som ligger ungefär 500 meter hemifrån. Det fanns många spännande dofter för en nyfiken vovve; spår av räv, rådjur, hund och älg samt hare. Vi vände vid utfarten till vår grusväg och gick samma väg tillbaka. Eros hade bråttom ut när vi kom in. Det dröjde inte länge förrän han skrek utanför dörren och ville in. Men han hade en mus i munnen och fick inte komma in. Fem minuter senare tittade jag ut på farstukvisten; han satt och tvättade sina tassar - och kom in. Athena har legat på soffryggstödet i solen.
På eftermiddagen fick jag väcka Midna; hon somnade på soffan efter att ha rusat runt i huset som en tok efter vi kom in från promenaden. Hon gäspade, gäspade och gäspade, sträckte på sig, gled ned från soffan och stapplade ut till mig i hallen. Vi gick bara en kortis, 1,3 kilometer. Sedan var hon så trött att hon somnade på soffan. Sammanlagt gick vi 6,95 kilometer.

Onsdag morgon... Frukost inmundigad. Kaffet dricks ur min favoritmugg, en mugg efter mamma. Av färgerna att döma är det sjuttiotal; ljust beige botten med brunt mönster. Jätteful egentligen men ack så god dricka ur.
Gräsänka i drygt 36 timmar. Ja så är vi där och räknar timmar <3! Jag lade fram strumpor och kallingar samt hängde fram skjortor till honom. Så han skulle slippa leta.
Igår bakade jag 64 stycken kanelbullar. Tio av dem ska svärfar få och resterande 50 åkte in i frysen. Fyra av dem är familjens provsmak. Dottern åt en igår och tyckte den var god. Hon tycker inte om kanelbullar men mammas kanelbullar gillade hon :-)!
Igår morse stansade jag ut två hjärtan ur två formfranskor och lade en slant på köksbordet. Hon kom ned i köket och ut i vardagsrummet; jag fick en kram och hon sade: "Är du gullig eller?!"
Inte är man trött... Yeah right! Tröttmössan sitter som klistrad. I morgon behöver jag inte gå upp 04.45 Fördelen med att vara gräsänka är att jag får sova en hel timme extra. Den timmen; det där lilla extra gör så mycket! Och kära maken slipper gå upp vid 05.00 Det är ju några ljusglimtar i det tråkiga med att vara ifrån varandra.
Frestande att fixa påtår redan nu. Men då stör det min dagliga rutin så jag gör som jag brukar!
I dag ska jag, förutom att ta promenader med Midna, försöka kånka in lite ved. Jag får börja med att rucka/knuffa på säcken så veden ramlar framåt och ut ur den. Några skottkärror får jag väl in, hoppas jag. Vore skönt om jag kunde åtminstone halvera innehållet i den; då har vi i så fall bara två säckar kvar. Vi har ju helgen på oss att få in veden. Och måndag! Maken är ledig då.

... på att disken i maskinen ska svalna. Först då kan jag värma degspadet till bullarna. Medan jag gör degen ska disken torka och när det jäser ska jag plocka ur. Plocka ur för att fylla den igen.
Nu när jag sitter stilla känner jag hur tröttheten kommer smygande. Men jag ska inte ge efter. Nopp, bara att resa på sin lekamen. Fågelmataren behöver fyllas!

Inte för att en särskild kärleksfull dag behövs i det här hushållet så är det ändå roligt att överraska. Kära maken blev nog glad och snopen vid frukosten; han fick en hjärtformad ask innehållandes punschhjärtan. Med en lapp :-). Dagen till ära drack vi kaffe efter frullen, det brukar vi inte göra annars. Men i dag steg jag upp tidigare så jag skulle hinna fixa java.
Visst kan man väl göra så ändå men nu är det Alla <3 dag i dag så då tänkte jag vara lite extra kärleksfull!
Till dottern har jag stansat ut hjärtan ur två formbrödsskivor. Hon får en slant att köpa något för i stället för en godisgåva.
Får se om det blir något vedkånkande i dag. Jag når inte veden i säcken och jag vet inte om jag orkar rubba den så klabbarna ramlar. Igår fick jag ge upp efter 4,5 skottkärror. Ja ja 4,5 är ju bättre än inget.
Jag ska baka kanelbullar i dag. Svärfar blev lite "besviken" över att maken inte hade något gott med sig sist han sov hos sin pappa. Då ska jag baka så maken får ta med sig i morgon. Maken ska ut på galej med jobbet igen och knoppar hos sin pappa. Jag har mycket att ta igen ;-)!

Ja så var det måndag i en ny vecka igen. Helgen har flugit förbi, ungefär som vanligt. Igår var vi i kyrkan. Sedan hem och invänta vedleveransen. Vi bar in ungefär 3/4 delar kubikmeter3 av totalt 4,5 kubikmeter3. Det kändes igår och känns i dag! Ryggen och knäna värker efter alla böjningar och knixar. Armarna värker så där skönt som efter ett gympass. Ja det är ju bara att fortsätta kånka i dag. Men det tänker jag roa mig med när det är ljust!
I morse kl 05.00 hade jag frukosten på bordet; havregrynsgröt med hemgjord äppelsylt. Jag lade makens jeans och strumpor på elementet och hängde fram en ren och torr skjorta till honom. Jo jag gör mitt bästa för att underlätta hans vardag. Det är motigt för honom; han vill gå i pension nu. Har man en sådan vilja/längtan blir jobbet en börda, tror jag.
Jag måste inventera frysen! Baklusten bubblar i mig! Och jag kom på en idé angående sylttillverkning... Men jag har begränsat med bär! Det finns nog bara blåbär. Och smultron men de tänker jag inte experimentera med. De är jag rädd om.

Dagen började med gos i sängen; Midna lade sig på rygg mellan mig och maken. Hon låg under mitt täcke och vi gosade en liten stund. Sedan upp och rasta hund, äta frukost och göra sig i ordning. Det var inte så lockande att sätta sig i kall bil när termometern visade på -12 grader... drygt. I väg till kyrkan där det var Högmässa med Nattvard och kyrkkaffe.
Sedan hem och svida om, äta något och ut för att kånka ved. Vi fick hem 4,5 km3 ved i dag. Maken orkar inte kapa och hugga några större mängder ved på helgerna. När den här veden har kommit in i vedboden kan vi börja ta hand om det timmer vi har liggande. Vi behöver ju ved nästa säsong också och då kan det vara bra att ha torr ved staplad och klar!
Nu ska vi ut och kånka ved!

Låg vaken i princip från 02.30 till 06.00 Frös och var varm omvartannat, öm i muskler och leder, så där före-förkylnings-torr i halsen. Jag har travat som en chipskodd räv ned till köket för att skåpsupa kopilsner. Det tjorvar i halsen. Ja men varför skulle jag klara mig?
Jag har intagit horisontalläge i soffan i väntan på
1: Alvedonen ska verka
2: JAVAT ska bli färdigt
Dottern har ju varit risig hela veckan så det är väl inte så konstigt om jag insjuknar. Jag får se till att friskna till under helgen så jag klarar av att skjutsa dottern till/från bussen och i sämsta fall orka rasta Midna. Men vi tar en dag i sänder.
Nu är visst javat klart!

Så har då fredagen anlänt. Dottern är hemma i dag också. Hon väckte mig i natt; hon hostade så det värkte i halsen. Vi gick ned; hon drack vatten och tog en värktablett.
Eftersom hon varit hemma hela veckan åkte vi till skolan så hon kunde hämta grejer för att kunna plugga. Därefter åkte vi och handlade.
I kväll ska jag fixa trerätters men vad vet inte maken ;-)! Han får vara nyfiken ett tag till...
Åh jag gläds åt de vita flingorna som kommer uppifrån! De ökar i antal nu! Jag vill ha snö! Alltså mer snö! Jag vill kunna dragträna Midna. Snölagret är för tunt just nu och medarna på rattkälken skär i genom. Det ligger några gruskorn under snön på vägen som försvårar. Hoppas minusgraderna håller i sig så det får ligga kvar! Ja det finns väl en och annan som tycker jag är puckad som gillar vinter men tyck det då! Vi har en polarspets; en slädhund och när ska hon dra kälken? Jo på vintern. På sommaren är det för varmt, det kan gå att klövja henne och gå långsamma promenader morgon och kväll. Vår och höst är det drag med cykel som gäller. Skrindan måste fixas... Får se vad som hinns med under helgen; om vi ska hugga eller kånka ved. Vi bestämde att vi skulle kolla om "vedgubben" har ett par kubik. Då kan vi börja ta itu med timret på tomten och lägga upp förråd inför nästa säsong. Maken orkar inte hugga så det blir någon större volym. Jag klarar inte att hugga, om jag gjorde det skulle jag självklart hjälpa honom.
Nu ska jag göra de förberedelser som går att utföra inför middagen.